Förra veckan dömdes en 30-årig man till livstids fängelse för att i december ha dödat sin fru och sitt nyfödda barn och kastat ned dem i ett stenbrott i Dalby, Skåne.

Nu rapporterar Norra Skåne att mannen hade antagits till läkarprogrammet i Lund. Han började aldrig på utbildningen eftersom han förra hösten, då han skulle inleda studierna, fick uppskov för att vara föräldraledig. Han sökte inte nytt uppskov för vårterminen och hans plats är nu förverkad.

Händelsen aktualiserar vilka möjligheter som finns att hindra personer som gjort sig skyldiga till allvarlig brottslighet att bli läkare. Sofie Nordhamren, enhetschef vid antagningshandläggningen på Universitets och högskolerådet, säger att det inte går att begära utdrag ur belastningsregistret innan man antar någon till läkarutbildningen.

– Det finns inga möjligheter i dag att skanna för det i förväg, det finns det inget stöd i författningen för. Det vi kan se är om man har avskiljts under pågående utbildning. Om man tidigare blivit avstängd för att man är olämplig att läsa på läkarutbildningen ser vi det och sållar bort personen i kommande ansökningar. Men för att kunna avskiljas ska det finnas en risk i utbildningssituationen.

Däremot kan det vara svårt att fullfölja läkarutbildningen för den som dömts för ett så allvarligt brott. Till att börja med kan sjukvårdshuvudmännen stoppa möjligheten att göra praktik. Det skedde i ett uppmärksammat fall 2009 i samband med att en man som dömts för ett mord med nazistiska förtecken hade kommit in på läkarutbildningen i Uppsala. De landsting som universitetet samarbetade med meddelade att de inte skulle låta mannen göra praktik hos dem.

Detta förutsätter dock att man känner till personens förflutna, eftersom landstingen inte har möjlighet att göra någon registerkoll inför praktik. Inför AT finns däremot den möjligheten. Det berättar Hossein Kamali, utredare på behörighetsenheten på Socialstyrelsen, som dock säger att man inte vet i vilken utsträckning landstingen använder den möjligheten.

– Men från Socialstyrelsen ser vi det som önskvärt att man gör det och att man om man i ett landsting får en träff kontaktar oss.

När Socialstyrelsen fått kännedom om en läkarstudent som på grund av tidigare brottslighet anses olämplig att göra AT har det hänt att myndigheten dragit in landstingens bemyndigande att bevilja undantag för legitimationsplikten för just den studenten.

Ett sista steg är själva legitimationsprövningen. Inför den har Socialstyrelsen möjlighet att få besked från belastningsregistret om personen är dömd för en lång rad specificerade brott, däribland brott mot liv och hälsa. Hossein Kamali berättar att man numera rutinmässigt gör en sådan koll i samband med de ansökningar som kommer in.

Visar det sig att en sökande begått ett allvarligt brott betyder det inte med automatik att man nekas legitimation. Det är alltid en individuell bedömning, påpekar Hossein Kamali, där exempelvis tidpunkten och omständigheterna för brottet vägs in.

– Men påverkar det yrkesutövningen eller förtroendet ska man inte heller ha yrkeslicens.