Arbetet är fortfarande i sin linda. Exakt hur kommissionen ska se ut är inte klart.

I början av veckan bjöd Socialdepartementet in till en temadag för jämlik hälsa på Norra Latin. Mötet beskrevs som en upptakt till den kommande kommissionens arbete med att nå regeringsförklaringens mål att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Gabriel Wikström inledde mötet. I sitt tal tog han avstamp i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna.

– Jämlikhet ur ett hälsoperspektiv handlar om rätten till liv. Det handlar inte bara om att man ska överleva, utan också att man ska ha ett gott liv och en god hälsa.

Han lyfte fram skillnaden i medellivslängd mellan en låg- respektive högutbildad kvinna i Sverige. En skillnad på nästan fem år.

– I grund och botten spelar det ingen roll vilken politisk färg eller religiös övertygelse man har för att se att det är omoraliskt. Vi kan inte ha ett samhälle som accepterar det.

När Gabriel Wikström presenterade planen på en nationell kommission på Medicinska riksstämman, gav den brittiske epidemiologen Michael Marmot – som har gjort en rad viktiga studier om hälsoklyftornas effekter (se intervjun med Marmot i LT nr 48-49/2008) – följande råd till ministern:

– Se till så att den är brett förankrad hos politiker, läkarkåren och så vidare. Och kom ihåg att det inte behövs en massa nya studier. Den forskning som finns är tydlig. Nu gäller det att tillämpa den.

Under sitt tal på temadagen nämnde den svenske folkhälso- och sjukvårdsministern just Michael Marmot som en inspirationskälla. Han verkade även ha lyssnat på epidemiologens råd för han poängterade vikten av att ha den befintliga forskningen som en grundstomme i det framtida arbetet. Han sade sig också vilja se ett tvärpolitiskt och tvärvetenskapligt perspektiv.

– Tanken är att kommissionen ska ta ett brett grepp runt de här frågorna. Jag föreställer mig att arbetet ska ske i dialog och debatt med en lång rad samhällsaktörer.

Denny Vågerö, professor i medicinsk sociologi och tidigare medlem i WHO:s Commission on Social Determinants of Health, radade i sin tur upp fyra punkter som han tycker att den svenska kommissionen borde åstadkomma:

  • Presentera konkreta rekommendationer. Både kort- och långsiktiga.
  • Ska klyftorna utjämnas inom en generation, måste det finns en politik som tänker 25–30 år framåt och ett system för politisk styrning som håller lika länge.
  • Ett bättre system för löpande bevakning av hälsa behövs. Ärliga folkhälsorapporter är ett minimum. 
  • Det är viktigt att stimulera till ny och mer djupgående forskning om mekanismerna som skapar ojämlikhet i hälsa.