Professionsmiljarden, som skulle finansieras med medel som blev över när kömiljarden skrotades, ingick i den budgetproposition som röstades ned 2014 av de borgerliga partierna och Sverigedemokraterna. I vårbudgeten nämndes den inte, men när höstbudgeten presenterades på måndagen fanns den åter med. Tack vare de nya regler som gäller efter decemberöverenskommelsen står det klart att satsningen denna gång blir verklighet.
Målet med satsningen är att frigöra mer tid för patientarbete och för att utveckla vården.
Medlen bör enligt regeringen satsas på bättre administrativa stöd som minskar den administrativa bördan för professionerna, insatser för en mer ändamålsenlig organisering av arbetsfördelning och arbetssätt samt på att förbättra förutsättningarna för kompetensförsörjningen.
Mer exakt vilka insatser det handlar om eller hur pengarna ska fördelas framgår inte av budgeten. Regeringen framhåller att den nationella samordnaren för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården ska lämna sina förslag i december i år.
Utöver det skjuter regeringen 2016 till en miljard i allmänna statsbidrag till landstingen för att, som det heter, »möjliggöra särskilda insatser«. Från 2017 och framåt kommer bidraget att vara 500 miljoner per år. Bidraget ska fördelas utifrån befolkningsmängd.
För att möta den ökande psykiska ohälsan bland unga genomförs en satsning värd 280 miljoner kronor per år under 2016–2019 med inriktning mot att stärka ungdomsmottagningar och stimulera nya initiativ. Regeringen aviserar samtidigt att man kommer att göra en mer genomgripande översyn av inriktningen på sina insatser för psykisk ohälsa.
Vidare införs kostnadsfria läkemedel för barn under 18 år från den 1 januari 2016, en satsning som från 2017 omfattar 409 miljoner årligen.
Flera satsningar görs för kvinnors hälsa. Det handlar om 130 miljoner per år 2016–2019 i en riktad satsning mot primärvården. Mammografi, där täckningsgraden är lägre i socioekonomiskt svaga grupper, blir kostnadsfritt för kvinnor mellan 40 och 74 från den 1 juli nästa år. Och den redan inledda satsningen för att förbättra förlossningsvården och stärka insatserna för kvinnors hälsa stärks med ytterligare 200 miljoner per år. Preventivmedel inom förmånen ska också bli gratis för personer under 21 år, men den reformen träder först i kraft 2017.
Vidare görs en satsning på att snabbare validera utlandsutbildad vårdpersonals yrkeslicenser. För ändamålet får Socialstyrelsen ett tillskott på 65 miljoner 2016 och därefter 42 miljoner per år.
Läkarförbundet välkomnar i ett pressmeddelande att professionsmiljarden nu blir av, liksom att statsbidragen till landstingen ökar. Satsningen på ungdomars psykiska hälsa får också bifall.
Förbundet är däremot kritiskt till att man inför en särskild löneskatt för personer över 65 år. Förslaget, som ska dra in 1,77 miljarder till statskassan, gör det enligt förbundet mindre attraktivt för läkare att arbeta efter 65 och för vårdgivare att anställa sådana personer, vilket kommer att leda till färre läkare i arbete och därmed sämre tillgänglighet för patienter.
– Det innebär också att den stora erfarenhet och kompetens dessa läkare har inte kan överföras till de yngre läkarna. Det blir en väldig erfarenhets- och kunskapsförlust. Det har vården helt enkelt inte råd med, säger Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren i pressmeddelandet.