Inte bara de senaste nordiska näringsrekommendationerna utan också hänsyn till miljön ligger till grund för Livsmedelsverkets nya råd om bra matvanor.
– Som myndighet har vi också ett uppdrag att följa de nationella miljömålen, förklarade Monika Pearson från Livsmedelsverket, under seminariet »Kost för en hållbar hälsa och värld« arrangerat av Läkare för miljön.
För den som vill både minska miljöbelastningen och sin risk för typ 2-diabetes, hjärt–kärl- och cancersjukdomar gäller, i kortversion:
Mer av grönsaker, frukt och bär, fisk och skaldjur, nötter och frön (samt rörelse i vardagen).
Byt till fullkorn, nyttiga matfetter, magra mejeriprodukter.
Mindre av rött kött och charkuteriprodukter, salt, socker, alkohol.
Miljöbelastningen relaterad till frukt och grönt varierar dock med typ av odling och transporter. Monika Pearson underströk till exempel att speciellt känsliga frukter ofta produceras med stora mängder bekämpningsmedel, ofta transporteras med flyg och ofta är föremål för stort svinn i livsmedelskedjan. Dessutom finns risker för överfiske, och produktionen av vegetabiliska oljor, särskilt palmolja, kan medföra både minskad biologisk mångfald och utsläpp av växthusgaser. Raps och olivolja är därför bättre än palmolja. Fisken bör vara miljömärkt.
Äta mindre kött är tveklöst bra för både hälsa och miljö. Köttproduktion leder till utsläpp av växthusgaser och övergödning. Men i Sverige kan viss köttproduktion också ge miljöfördelar, som ett rikare odlingslandskap och ökad biologisk mångfald.
Livsmedelsverket har räknat på hur stora miljöeffekter det kan bli av att äta hälsosamt.
– Om alla följde Livmedelsverkets råd skulle det ge 25 procent mindre klimatpåverkan, sa Monika Pearson.
Men det går att göra mycket mer, tillade hon.
Folke Tersman från filosofiska institutionen, Uppsala, konstaterade att det är tur att det som är bra för hälsan också är bra för miljön.
Eftersom det är försumbart vad en enskild individ gör krävs en viss abstraktionsförmåga för att agera efter vad som är moraliskt riktigt enligt den kollektiva bedömningen, förklarade han.
– Alla har inte den abstraktionsförmågan.
Därför bör det, enligt Folke Tersman, lyftas fram att det finns många skäl för att äta så här: klimat, djuretik, hälsa. Det är bra att betona samspelet mellan egenintresse och till exempel klimat.
– Då suddas motsättningen ut som talet om uppoffringar väcker, sa han.
Eftersom inte bara kost, utan all konsumtion, påverkar klimatet ville Folke Tersman ge läkarna på seminariet en hemuppgift.
Han hänvisade till forskningen. Den säger att statusjakt och fina bilar inte ökar välbefinnandet. Och att det som påverkar oss positivt är delaktighet i ett meningsfullt sammanhang. Det ligger inom ramen för hälsa.
– Det kan läkare informera om, sa Folke Tersman.
Läs mer:
