Under en pressträff under onsdagen presenterade Karolinskas sjukhusledning den nya organisation som ska ta plats i Nya Karolinska Solna, NKS. Och det är stora förändringar som stundar. Den nya verksamhetsmodellen innebär att organisationen formas kring patientens väg genom vården, i stället för som i dag där specialiteterna sätter ramen. Organisationen delas in efter sju teman – barn- och kvinnosjukvård, hjärta-kärl, neuro, cancer, trauma och reparativ medicin, inflammation och infektion samt åldrande. Under varje tema samlas i sin tur flera olika patientområden och under varje område samlas olika patientflöden.

– Vi går från en organisation som faktiskt är organiserad som för 100 år sedan och till en organisation som följer patientens väg, säger Svante Norgren, barnläkare och förändringsledare för tema barn- och kvinnosjukvård i den nya organisationen.

Just temat barn- och kvinnosjukvård är det som först kommer att flytta in i Nya Karolinska Solna, NKS. Förändringen kommer sen att pågå under fyra till fem år och ske steg för steg i två faser. Ett antal förändringsledare, som finns i verksamheten, ska arbeta fram verksamhetens utformning.

Den nya organisationen kommer också att förändra chefsrollen, där det nya uppdraget blir betydligt bredare än tidigare bland annat när det gäller forskning. Varje patientflöde kommer att ledas av en patientflödeschef, som tillsammans med olika yrkesroller och funktioner samlas i patientflödesledningsgrupper.

Yvonne Dellmark, ordförande för Karolinska universitetssjukhusets läkarförening, menar att det finns två delar av omorganiseringen som man ställer sig kritisk till. Den ena är själva organisationen av vården, som man menar kommer att splittra upp dagens befintliga klinikorganisation.

– Det kommer att påverka vår utbildning och möjligheten att bevara kompetensområden på ett sätt som vi inte riktigt har sett någon bra lösning på, säger hon.

Den andra delen som läkarföreningen ställer sig kritisk till är verksamhetsmodellen med den nya chefsstrukturen, däribland patientflödeschefer. 

– Det låter väldigt bra när man pratar om det, men om varje patientflöde ska ha en ledningsgrupp så blir det väldigt många såna, vi har över 250 på sjukhuset. Och det är oklart hur en specialitet ska kunna hålla ihop sitt kompetensområde. De här frågorna är vi inte klara med alls.

Den nya organisationen kommer att påverka läkarnas vardag, menar Yvonne Dellmark.

– Att organisera allt efter ett flöde och ta det från sitt sammanhang på kliniken samtidigt som vi ska försöka effektivisera, spara pengar och inte riktigt får till vår egen fortbildning – det tror jag är riskabelt.

Även om en del läkare på Karolinska ser omorganisationen som ett sätt att föra vården framåt, ser Yvonne Dellmark en oro bland många av medlemmarna.

– Vi ser också kolleger som redan i dag gör sitt yttersta för att få tillräckligt med tid för att ta hand om patienterna. Att i det få tid över för att skapa en ny struktur och ett annat omhändertagande finns inte.

Hon säger att man redan nu är väl medveten om vilka problem som finns inom vården – den dåliga ekonomin, behandlingsresultat som borde vara mer likvärdiga och problem med ledarskapet.

– Det vi inte ser är hur de här sakerna löser sig genom att gå över till en ny verksamhetsmodell, snarare tvärtom. Om vi inte jobbar med just de problemen kommer vi ta med oss dem, sitta i en ny struktur där allt är väldigt oklart och fortfarande har bekymren kvar.