»Vårdnära service« är en del av Region Jämtland Härjedalens projekt »Vem gör vad i vården?«. Syftet beskrivs som ett sätt att låta de anställda vara »på toppen av sin kompetens« och sedan två år tillbaka drivs ett pilotprojekt på 13 av Östersunds sjukhus vårdavdelningar. Tanken är att den nya yrkesgruppen, som kallas vårdnära service (VNS), ska ta över arbetsuppgifter som inte behöver utföras av vårdutbildad personal – till exempel kosthantering, städning av patientrum och inventering av material. På så sätt kan undersköterskorna ta över en del arbetsuppgifter från sjuksköterskorna, som i sin tur kan ta över vissa av läkarnas uppgifter. Enligt Region Jämtland Härjedalens rapport »Vem gör vad i vården?« har exempelvis sjuksköterskor som fått specialutbildning kunnat ta över exempelvis endoskopi och ha egen mottagning, med lyckats resultat.

Sara Sehlstedt, ordförande för Jämtlands läns läkarförening, säger att man hittills ställer sig positiv till projektet.

– Det är intressant att man börjat diskutera saker som man för fem, tio år sen hade svårt att prata om. Vi har sedan länge varit frustrerade, och det har ju varit en tendens i sjukvården där man rationaliserade bort mycket servicefolk, säger hon.

Hon säger också att man önskar mer struktur kring sättet att arbeta och en fortsatt dialog kring gränsdragning, eftersom arbetsgivarens önskan med VNS är att minska kostnaderna.

– Varken vi från läkarföreningen eller Vårdförbundet vill se någon devalvering av vårt arbete. De sjuksköterskor som tar på sig extra uppgifter och mer ansvar ska också få betalt för det. Det här ska inte vara ett sätt för arbetsgivare att lönedumpa. Vi ska nyttja varje persons kompetens på bästa sätt, och då blir det väldigt bra, säger Sara Sehlstedt.

Hon menar att omställningen till vårdnära service har medfört en rad positiva biverkningar – så som att kvalitén på mat och städning är högre. Dessutom har man inte haft något stort utbrott av vinterkräksjukan på avdelningarna sedan VNS infördes, även om det är för tidigt att säkert se ett samband.

Sara Sehlstedt menar att man från läkarföreningens perspektiv ser vinster med vårdnära service och att man tydliggör vem som gör vad i vården. Hon säger att många kolleger och medlemmar upplevt en frustration över att mycket arbetstid måste läggas på uppgifter som man anser sig vara över- eller felkvalificerad för.

– Vi är ett litet landsting i Norrlands inland, det är stor brist på doktorer och även sjuksköterskor och vi måste ransonera våra resurser. Vi måste tänka lite logiskt och konstruktivt, och det här är väl ett tydligt led i den riktningen. I grunden är vi positiva, även om det kan finnas detaljer som vi kan vara oense om med arbetsgivaren. Från läkarhåll så önskar vi också mer administrativt stöd, från exempelvis medicinska sekreterare, så förhoppningsvis kommer vi dit framöver.