I nio landsting kan patienter i dag få tillgång till uppgifter ur sin journal via tjänsten Journalen, som tillhandahålls av landstingens e-hälsobolag Inera. Enligt Ineras egen handlingsplan ska samtliga landsting ha infört nätjournaler vid utgången av 2017. Men många landsting ligger i startgroparna och Sofie Zetterström, vice vd för Inera, räknar med att det kommer att ske tidigare än så.
– Alla andra landsting och regioner kommer att ansluta sig inom det närmaste året. Jämtland–Härjedalen är sist, i början av 2017.
Länge såg det ut som om Sverige skulle få två tjänster för nätjournaler, Journalen från Inera samt Vårdhändelser, som utvecklats av Stockholms läns landsting. Detta skulle ha inneburit att patienter som fått vård i både ett Journalen-landsting och ett Vårdhändelser-landsting inte skulle kunna få sin information samlad på ett ställe. Men strax före jul meddelade Stockholm att man kommer att ansluta sig till Journalen. Beslutet, som inte togs utan vånda, förklarar Daniel Forslund (L), landstingsråd i Stockholm, med att man inte vill stå i vägen för ett enkelt och lättöverskådligt system.
– En så viktig tjänst för patienten måste vara så enkel och tydlig som möjligt. Vi har satt patientnyttan framför den tekniska prestigen, även om vi tycker att vår lösning är mer funktionell och mer modern på längre sikt, säger Daniel Forslund, som säger att det utvecklingsarbete som utförts i Stockholm fördenskull inte varit bortkastat.
– Journaltillgång är en ganska liten del av den plattform vi utvecklat, och när Journalen uppdateras kommer vi att kunna använda de andra delarna där.
Stockholms beslut innebär att Dalarna, som är det enda landsting som infört Vårdhändelser på bred front, nu har bestämt att gå över till Journalen. Även de två övriga landsting som testat Vårdhändelser, Örebro och Norrbotten, har valt Journalen.
Följden av att det bara blir ett system blir enligt Sofie Zetterström att Inera inte behöver lägga resurser på att få de två systemen att fungera ihop, utan kan lägga all kraft på att utveckla Journalen. En av de uppgifter som väntar är att se över reglerna. Det nuvarande regelverket för Journalen innehåller både obligatoriska och valbara delar, vilket resulterat i att alla landsting i dag har olika regler. I samband med att man nu ska se över regelverket finns enligt Sofie Zetterström en tydlig ambition från politisk nivå att uppnå en större enhetlighet.
– Patienter är ju rörliga och man förväntar sig samma service överallt.
En punkt där landstingens regelverk i dag ser olika ut och där man måste jämka ihop sig handlar om huruvida osignerad information ska lämnas ut eller inte. En annan punkt gäller om man ska ha en fördröjning på två veckor eller om informationen ska lämnas ut direkt.
Har du någon känsla av var det kommer att landa?
– Jag tror att det går mot större öppenhet, för det finns en politisk vilja att öppna upp journalerna för patienterna, säger Sofie Zetterström.
En av de politiker som vill att nätjournalerna ska vara så öppna som möjligt är Daniel Forslund.
– Min inställning är att det ska vara öppet om det inte finns särskilda skäl som talar mot. I de landsting som har nätjournaler ser man att ökad öppenhet leder till ökat förtroende.
En sådan utveckling lär inte applåderas från läkarhåll. Ända sedan Uppsala som förs-ta landsting införde nätjournaler 2012 har man rest krav på att den information som görs tillgänglig ska vara signerad och att patienter ska få svåra besked från sin läkare, inte från en anonym nätjournal. I Kronoberg, som öppnade nätjournalerna den 25 januari, hade exempelvis läkarföreningen önskat ett rådrum på 14 dagar efter signering i stället för att anteckningarna som nu läggs ut direkt efter att de signerats.
– Vi är inte motståndare till journal på nätet, men vi tycker att vi som profession ska ha möjlighet att kommunicera till patienterna det vi kommer fram till på ett sätt som vi bedömer lämpligt innan det läggs ut online. Nu läggs mycket ansvar på patienten som får ta ställning till om man ska öppna sin nätjournal och kanske hitta information som man inte har möjlighet att förstå eller bedöma och som kan väcka oro, säger Johan Danielsson, ordförande för Kronobergs läkarförening.
Innan ett nationellt regelverk för nätjournalerna kan spikas definitivt finns även en del juridiska frågetecken som måste rätas ut. Det gäller bland annat möjligheten att ge ett ombud, exempelvis en familjemedlem, behörighet att logga in på nätjournalen. I dag finns den möjligheten i Journalen, men Datainspektionen (DI) anser att det saknas lagstöd för det och har förordnat att funktionen ska stängas ned. När frågan prövades i förvaltningsrätten vann DI, men domen har överklagats och målet väntar nu på att avgöras av kammarrätten.
12 landsting har nätjournaler
Nio landsting och regioner är i dag anslutna till Journalen och visar åtminstone någon del av patienternas journalinformation:
- Halland
- Jönköping
- Kalmar
- Kronoberg
- Skåne
- Uppsala
- Västerbotten
- Västmanland
- Östergötland
Tre landsting använder Vårdhändelser:
- Dalarna
- Stockholm (endast Capio S:t Görans sjukhus)
- Örebro (endast vaccinationer)
- Enligt Inera har hittills cirka 400 000 personer skapat konton i Journalen.