En rad svenska sjukhus har den senaste tiden arbetat med »lean«-inspirerade modeller för att förbättra arbetet, vård- och patientflöden. Tidigare undersökningar av arbetsmiljö, arbetshälsa och stress i verksamheter som genomgått en organisationsutveckling, där exempelvis lean implementerats, har visat på negativa effekter. Kunskap har dock saknats om hur olika sätt att införa lean i sjukvården påverkar medarbetares hälsa, engagemang, arbetsförhållanden och arbete. I en ny rapport har KTH, Kungliga Tekniska Högskolan, i samarbete med Högskolan i Borås, därför undersökt just detta. Och resultatet går emot vad som tidigare framkommit.
Bland annat visar resultatet att medarbetarna upplevde mindre frustration och mer engagemang vid ett »mer verksamhetstjänande ledningsarbete« där behov av styrning och tillit till arbetet från ledningshåll var i balans. Resultatet visar också att den psykosociala arbetsmiljön förbättrades något och arbetstempot minskade överlag vid de enheter som implementerat ett leaninspirerat arbetssätt.
– Många anställda i sjukvården tror att om man ingenting gör så blir det i alla fall inte sämre eller mer stressigt. Vårt forskningsresultat visar att det blir just det. Både sämre, och mer stressigt, säger Lotta Dellve, professor vid avdelningen Hälso- och systemvetenskap på KTH i ett pressmeddelande.
I resultatet presenteras ett antal förhållanden som bidrog till en hållbar verksamhetsutveckling. Bland annat att det finns ett »verksamhetsnära stöd av förbättringsledare« och att strategierna utgår från vårdprofessionernas behov, att struktur och systematik är enkel och tydlig samt att ett socialt kapital byggs upp.
Studien är genomfört på 22 enheter vid 5 olika sjukhus, där en del implementerat lean och andra inte gjort det. Sammanlagt deltog 1 361 läkare i undersökningen som löpt över tre år. AFA och Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte) står bakom finansieringen.
Länk till rapporten:
