Primärvårdens andel av samtliga läkarbesök i Stockholms läns landsting har ökat från 50,8 procent år 2008 till 52,3 procent år 2014. Trots detta har primärvårdens andel av hälso- och sjukvårdens nettokostnader minskat, från 19,5 procent till 18,4 under samma tid, enligt Läkarförbundets rapport »Diagnos på primärvården i Stockholms läns landsting« som offentliggjordes i veckan.

– Stockholm har utökat antalet besök utan att ersättningen räknats upp. Det ger ingen bra kvalitet på sikt, säger Heidi Stensmyren, ordförande i Läkarförbundet.

Enligt enkäten instämmer nästan tre fjärdedelar av de tillfrågade läkarna i påståendet att ersättningarna i vårdvalet är för låga och innebär svårigheter att erbjuda en fungerande primärvård.

När primärvårdens resurser urholkats drabbas personalen på vårdcentralerna. Tre fjärdedelar av läkarna som svarat på enkäten hinner inte slutföra sitt arbete under arbetstid. 57 procent tycker inte att de alltid kan arbeta efter de etiska principer som de vill följa.

De resultaten förvånar inte Gunnar Berglund, vice ordförande i Stockholms läkarförening och distriktsläkare.

– Det var inte oväntat, men det är alltid bra att ha fakta som visar att det verkligen är så som man misstänkt, säger han.

Läkarförbundet kräver nu ökade resurser till primärvården och att en arena skapas för en förtroendeskapande dialog mellan verksamheter, sjukvårdsadministration och politiker kring avtal, ersättningar och vårdcentralernas uppdrag.

Till skillnad mot övriga landet har Stockholmsregionen inga problem att rekrytera läkare. Enligt rapporten arbetar mer än hälften av specialistläkarna på vårdcentraler som är fullbemannade. Annat som särskiljer Stockholmsområdet från landet i övrigt är den snabba befolkningstillväxten och att antalet läkarbesök per invånare är drygt 30 procent högre i genomsnitt än i landet i övrigt.

– Stockholm har verkligen förutsättningar för att få en tillräckligt utbyggd både primär- och öppenvård, eftersom vi har bra tillgång till läkare, säger Heidi Stensmyren.

– Små professionsstyrda enheter har en stabil och bra läkarkår och kan erbjuda kontinuitet i kontakten mellan läkare och patient. Det har visat sig att när patienterna är nöjda med sin vårdcentral har även läkaren angett att de har en bra arbetsmiljö, det hänger ihop, säger hon.

Gunnar Berglund och Heidi Stensmyren har presenterat den nya rapporten för landstingspolitiker i Stockholm som ett led i förbundets turné i landet, Sverigeronden. De tyckte att de sex åhörarna, som kom från Kristdemokraterna, Moderaterna, Vänsterpartiet och Socialdemokraterna, var intresserade och bidrog till en bra dialog.

– Vi fick inga löften, och det hade vi inte heller väntat oss, men det var bra att få en chans att redovisa fakta om hur läget är för stunden, säger Gunnar Berglund.

Fakta, säger han, är att akutsjukvården dignar under patienttrycket, och det som kan avlasta är en utbyggd primärvård.

Heidi Stensmyren framhåller att ledarskapet är viktigt för att få till en bra vård för patienterna och en god arbetsmiljö för personalen. På mötet med politikerna tog de upp hur viktigt det är att landstinget satsar på att få fram läkare som ledare och chefer.

– Läkarna lyfte fram detta i vår undersökning. Att vara chef är mer än att hålla i det ekonomiska. Under de svåra avgöranden mellan etik och ekonomi som dyker upp i vardagen behövs det chefer som kan ge professionellt stöd, säger hon.

Den nu publicerade rapporten är en del av den primärvårdsenkät som Läkarförbundet genomförde våren 2015 till specialistläkare och ST-läkare inom primärvården. I rapporten redovisas svaren från 590 specialistläkare inom allmänmedicin, verksamma i Stockholms län.

Så svarar läkarna i Stockholm i enkäten (hela riket inom parentes):

  • 81 procent instämmer helt eller i stor utsträckning med påståendet att de skulle rekommendera sin vårdcentral till en sjuk anhörig (78 procent)
  • 76 procent instämmer helt eller i stor utsträckning med påståendet att de erbjuder god tillgänglighet (65 procent)
  • 73 procent instämmer helt eller i stor utsträckning med påståendet att ersättningarna i vårdvalet är för snålt tilltagna och innebär svårigheter att kunna erbjuda befolkningen en fungerande primärvård (66 procent)
  • 57 procent instämmer helt eller i stor utsträckning med påståendet att de ibland inte kan arbeta utifrån de etiska principer som de skulle vilja följa (42 procent)
  • 56 procent instämmer helt eller i stor utsträckning med påståendet att patienterna i mycket stor utsträckning får träffa samma läkare vid sina besök på vårdcentralen (45 procent)
  • 30 procent instämmer helt eller i stor utsträckning med påståendet att de är nöjda med förutsättningarna att samordna vården för de patienter som har kontakt med många olika vårdgivare (26 procent)
  • 28 procent instämmer helt eller i stor utsträckning med påståendet att de kan sluta sitt arbete inom arbetstiden (29 procent)
  • 14 procent instämmer helt eller delvis med påståendet att de har förtroende för det system för avtal och ersättningar som vårdcentralen arbetar efter (19 procent)

Källa: Diagnos på primärvården i Stockholms läns landsting, Sveriges läkarförbund