Den högspecialiserade akutmottagningen på Nya Karolinska Solna (bilden) kommer inte att ta emot lika många akutbesök som Karolinska universitetssjukhuset Solna gör i dag. 55 000 patienter behöver ledas om till andra mottagningar. Landstingsrevisorerna saknar en förankrad kommunikationsstrategi för att patienterna ska hitta rätt i det nya vårdsystemet.

Foto: Stockholms läns landsting

Enligt Framtidsplanen för hälso- och sjukvården i Stockholms län ska rådgivningen och akutvården i öppenvården utvecklas och patientflödena till akutsjukhusens akutmottagningar minska. Vården ska ske nära patienterna och de olika delarna i sjukvårdssystemet ska samordna sina insatser runt patienten. Detta är enligt landstingets webbplats en av de största satsningarna någonsin. Totalt 42 miljarder kronor ska ge mer vård, bättre lokaler och nya arbetsmetoder.

Akutsjukvården i Stockholms län står också inför stora utmaningar de kommande åren. I januari 2018 stänger dagens akutmottagning på Karolinska universitetssjukhuset Solna. Den högspecialiserade akutmottagningen på Nya Karolinska Solna som då öppnar kommer inte att ta emot lika många akutbesök som Karolinska universitetssjukhuset Solna gör i dag. 55 000 patienter behöver ledas om till andra mottagningar.

Bland annat med anledning av dessa förändringar har revisorerna granskat om patientströmmarna till den akuta vården i Stockholms län styrs så att invånarna kan få tillgänglig och patientsäker vård. De lämnade nyligen sina synpunkter i rapporten »Det akuta mottagandet i en förändrad vårdstruktur«.

Revisorerna konstaterar att de planerade insatserna ligger i linje med framtidsplanen, men att arbete kvarstår bland annat när det gäller utbyggnaden av vårdstrukturen. Enligt revisorerna är styrningen otydlig och helhetsperspektivet saknas, liksom en strategi för att kommunicera till patienterna vart de ska vända sig. 

För att klara att ta hand om de patienter som inte längre kan komma till Solna behöver övriga akutsjukhus byggas om. Ombyggnationerna har försenats på grund av överklaganden och risken är att de försenas ytterligare, skriver revisorerna. De bedömer att lokalsituationen i kombination med personalbristen kommer att vara ett problem som kan förvärras.

Landstinget har också beslutat att införa en ny struktur för närakuterna. Tolv närakuter med enhetliga öppettider, utrustning och bemanning ska upphandlas. Den nya strukturen skulle införas 1 januari 1917, men tidplanen är förskjuten till 2018 och det finns, enligt revisorerna, risk för ytterligare förseningar. Med anledning av detta har landstinget tidigarelagt starten av tre närakuter, som ska vara i drift senast vid halvårsskiftet 2017.

Enligt revisorerna framgår det inte i budgeten för 2017 om det finns pengar avsatta för att bygga om lokalerna för närakuterna. De tilltänkta lokalerna är också bundna av andra avtal. Innan akutmottagningen på KS stängs måste dessa risker hanteras, skriver revisorerna. 

För att patienterna ska hitta rätt i det nya vårdsystemet behöver de information. Revisorerna saknar en förankrad kommunikationsstrategi för detta.

Som ett led i att det akuta mottagandet ska ske nära patienterna har husläkarna fått ett tydligare koordineringsuppdrag. Men hur patienterna ska hänvisas mellan vårdgivare, vilket är en förutsättning för en fungerande samverkan, är inte tydliggjort, skriver revisorerna.

För att avlasta akutmottagningarna har målet med högre grad av direktinläggning på geriatriska kliniker funnits länge. Men ändå minskade antalet direktinläggningar 2015, då det genomsnittliga antalet för alla mottagningar var 15 procent, vilket är långt under målet på 45 procent. Hälso- och sjukvårdsförvaltningens analys är att de ekonomiska incitamenten och avtalens olika delar inte drar åt samma håll. Till exempel är det inte lönsamt för de geriatriska klinikerna att ha vårdplatser enbart för direktintag. Revisorerna anser att uppdrag och ekonomiska incitament behöver ses över för att klara målet. 

Enligt revisorerna har det tagits fram omfattande underlag för det akuta mottagandet, både inom Framtidens hälso- och sjukvård och inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Arbetet genomförs parallellt och någon samlad strategi för helheten har inte redovisats. Det saknas ett helhetsperspektiv på det akuta mottagandet och en sammanhållen uppföljning behövs, skriver revisorerna.

Senast 1 november ska landstinget lämna sitt yttrande över rapporten till revisorerna.

Läs mer: Landstingsrådet: »Viktiga synpunkter och arbete pågår«

Akutsjukhusen byggs om

55 000 patienter ska tas emot av andra vårdgivare när Karolinska universitetssjukhusets akutmottagning i Solna stängs den 1 januari 2018.

Danderyds sjukhus ska ta emot 40 procent av dem, och där beräknas de provisoriskt ombyggda lokalerna vara klara till dess. En ny akutmottagning är driftklar först i december 2018.

Södersjukhuset ska ta emot 15 procent av patienterna. Den pågående ombyggnationen beräknas vara klar i maj 2019.

Capio S:t Göran sjukhus, dit 40 procent av patienterna ska ledas, öppnade en ombyggd akutmottagning i april i år.

På Södertälje sjukhus öppnas en ombyggd akutmottagning delvis i april 2017. Helt driftklar är den i september 2017.

Karolinska universitetssjukhuset Huddinge ska byggas om 2021.

Källa: Projektrapport nr 1/2016. Det akuta mottagandet i en förändrad vårdstruktur