Personal mer misstrogen än patienter mot journal på nätet

Sammanställning inkluderar 11 studier som gjorts på patienter och vårdpersonal om införandet av e-tjänsten »Journalen« från 2012 till juni 2016. Sammanställningen är framtagen av Inera, som koordinerar landstingens och regionernas gemensamma e-hälsoarbete, tillsammans med Åsa Cajander, Uppsala universitet, och Rose-Marie Åhlfeldt, Högskolan i Skövde, som leder studierna inom det så kallade DOME-projektet (Deployment of online medical records and eHealth services) som är ett forskningskonsortium vid sex svenska högskolor och universitet.

Under 2016 kommer samtliga landsting i Sverige att erbjuda möjlighet för patienter att ta del av sin egen journal på nätet. Det är redan möjligt att göra det i 16 landsting. Målet är att bidra till patientens egenmakt och delaktighet, men också till en kostnadseffektiv vård med högre kvalitet.

Sammanställningen visar att vårdpersonalen ofta känt oro inför införandet, medan patienter överlag är positiva.

Patienterna känner kontroll över sin vårdsituation och tycker att det är en fördel att snabbt kunna ta del av sina provsvar. De blir mer pålästa om sin egen hälsa och kan kommunicera bättre med vårdpersonalen. Journalen är bra att ha som minnesstöd och logglistan är ett sätt att följa vårdprocessen.

Vidare visar sammanställningen att språket i journalerna kan vara svårtytt, men istället för att vända sig till vården för att få hjälp är det många som googlar, frågar vänner eller läser mer information på Vårdguiden.

Vad är det då vårdpersonalen oroar sig för? Mest är det en oro för att det kan få negativa konsekvenser för patienter att läsa sin journal på nätet. Patienter kommer att oroas i onödan eftersom de inte har någon med hälso- och sjukvårdskompetens som kan svara på eventuella frågor och kan misstolka informationen. Det personliga mötet kanske ersätts av Journalen och andra internettjänster.

När patienten får tillgång till sin journal kan det påverka hur vårdpersonalen formulerar sig. Det kan innebära att de dokumenterar noggrannare än förut, men det finns också en oro för att man blir mer försiktig i sin dokumentation.

Flera läkare uttryckte att de känner sig mer tidspressade eftersom tiden att göra en bedömning minskar.

Att patienten är mer påläst ses både som en stor möjlighet och som ett hot.

En del läkare uppfattar att Journalen är ett sätt att införa strukturer för övervakning och kontroll och att deras yrkesskicklighet ifrågasätts.

Både sjuksköterskor och läkare uttrycker en oro för att arbetsbelastningen ska öka. Det finns dock ingen forskning som undersökt hur arbetsbelastningen påverkats av Journalen.

Personalen inom psykiatri är oroad över att hot och våld samt rädsla för hot och våld ska öka efter införandet av Journalen.

Bara 25 procent av de 2 867 medlemmar i Vårdförbundet som 2014 svarade på en enkät om tjänsten Journalen tyckte att det var bra att patienten kan läsa sin information på nätet. De som ännu inte hade någon erfarenhet av Journalen var mer oroade än de som hade egna erfarenheter av den.

Av de 385 läkare som svarade på en enkät från Uppsala läns landsting år 2013 var det bara sex procent som svarade »Instämmer« eller »Instämmer i hög utsträckning« på frågan om journal på nätet är en bra reform. De läkare som själva varit patienter var mer positiva till Journalen. Ålder och yrkeserfarenhet påverkade inte synen på Journalen.

Källa: Journal via nätet – delaktighet för patienterna och oro hos personalen. Stockholm: Inera; 2016.