Nobelpriset i fysiologi eller medicin utses av Nobelförsamlingen som består av 50 professorer från Karolinska institutet. Som Läkartidningen tidigare berättat har fem av dessa 50 inte deltagit i arbetet med att utse årets pris, eftersom de haft kopplingar till Macchiarini-affären.

Till Läkartidningen sa Nobelförsamlingens sekreterare Thomas Perlmann att församlingens arbete inte påverkats nämnvärt av turbulensen.

– Man ska ju komma ihåg att det är 50 medlemmar i församlingen, och flera av dem som inte deltagit i årets arbete har inte varit centrala i arbetet, i till exempel Nobelkommittén, under de senaste åren, sa Thomas Perlmann då.

En som dock är mycket kritisk är Arvid Carlsson som tilldelades medicinpriset år 2000.

– Det finns medlemmar som haft fingrarna i smeten, vilket visar att Nobelförsamlingen fortfarande inte förstått allvaret av detta, säger Arvid Carlsson, till TT enligt Sydsvenskan.

– Det här är det värsta som har hänt i medicinprisets historia. Kanske det värsta som hänt i Nobelprisets historia över huvud taget, säger Arvid Carlsson.

En annan som är kritisk är Bo Risberg, tidigare ordförande i forskningsetikkommittén i Göteborg. Han tycker till exempel att Nobelpriset i medicin inte borde delas ut överhuvudtaget på två år, som en ursäkt till de som drabbats av Macchiarini-affären.

Bengt Gerdin, professor emeritus och granskare av Paolo Macchiarinis forskning, tycker inte att det är ett bra förslag.

– I stället för att motverka att Nobelpriset tappar i anseende skulle det kunna få rakt motsatt effekt, säger han till UNT.

Däremot menar Bengt Gerdin att Nobelkommittén borde vara medveten om nya pristagare kan komma att bli granskade med misstänksamhet.

– Om jag suttit med i priskommittén hade min riskanalys varit att priset måste gå till något säkert kort, som alla kan sluta upp kring, och i ett fält där KI inte har egna starka intressen. Det värsta som kan hända är nog kombinationen Macchiarini och en ifrågasatt pristagare, säger han till UNT.

En som är inne på samma linje är vetenskapsjournalisten Alison Abbott. Till Ekot säger hon att Macchiarini-affären är en stor skandal och att Karolinska institutets anseende är skadat. Dock menar hon att själva Nobelpriset fortfarande har gott anseende.

– Jag är inte säker på att Nobelpriset ska dras in i det här. Det skulle vara en fin gest, men priset är faktiskt väldigt viktigt. Det är något som samlar vetenskapsvärlden, något att sträva efter, och det skulle saknas väldigt mycket om det ställdes in, säger Alison Abbott till Ekot.

Läs också:

12 av 210 medicinpristagare kvinnor – hittills

50 KI-professorer bakom medicinpriset