I somras skrev tio läkare en gemensam debattartikel i Svenska Dagbladet under rubriken »Styrningen har blivit ett hot«. I tisdags fortsatte de debatten om vårdens styrning på Svenska läkaresällskapet.

Ett avgörande problem är bristen på reglering av medicinskt ansvar, enligt debattörerna. Gunnar Akner, professor i geriatrik, målade upp den grundläggande kritiken:

Hälso- och sjukvårdspersonalen styrs av etik, vetenskap och beprövad erfarenhet. Ny behandlingsforskning är rigoröst kontrollerad och reglerad. Forskare kan drabbas av sanktioner om de inte sköter sig.

De som styr vården – politiker, organisationer, departement, myndigheter – styrs däremot av andra drivkrafter, exempelvis ideologi, politik, lagstiftning och ekonomi. Det finns inget krav på systematiskt lärande eller etisk granskning.

– Man kan tala om en förtroendekris som är stor och tilltagande. Det finns mycket kritik mot styrningen i dag, sa Gunnar Akner.

– Jag tror man måste pröva etiskt och rättsligt om de styrsystem man för in i svensk sjukvård verkligen är förenliga med hälso- och sjukvårdslagen, menade Niklas Ekerstad, överläkare i kardiologi.

Bengt Järhult, distriktsläkare i Ryd som snart går i pension, gav sitt perspektiv efter en lång karriär som allmänläkare.
– Glappet mellan teoretiska förslag om optimal handläggning och primärvårdens verklighet är avgrundsdjupt. Hur kan man sitta i Stockholm och förorda omfattande insatser, kontroller och återbesök i min anorektiska verksamhet utan att tillföra resurser?

Han uppmuntrade Svenska läkaresällskapet att uppvakta sjukvårdsministern och ordföranden för Sveriges Kommuner och landsting, med en begäran om att utse ett sjukvårdsområde där det förslag på styrning av vården som presenteras i rapporten »En värdefull vård« kan prövas i praktiken.
– Det är ett utmärkt förslag. Nu gäller det bara att pröva det innan det blir nationell modell, sa Bengt Järhult.

Se hela debatten här.