Långsiktiga satsningar på forskning om klimat och hälsa

Regeringen föreslår en höjning av universitets och högskolors basanslag med 1,3 miljarder kronor till 2020. Syftet med det är inte att öka antalet forskare, utan höja kvaliteten, ge större utrymme för forskning inom anställningarna och en tydlig karriärstruktur, enligt Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning.

Hon tycker att politikerna har detaljstyrt för mycket och att det funnits en övertro till snabba genvägar till forskningsframgångar.

– Det har tidigare funnits en övertro på att det politiskt går att identifiera framstående forskning för att nå snabba resultat. För regeringen är det i stället viktigt att skapa goda och långsiktiga förutsättningar för forskare och forskningen, för att få fram den främsta forskningen.

Samtidigt ges en hel del riktlinjer för hur pengarna ska användas. Bland annat förväntas universitet och högskolor satsa mer på jämställdhet och förbättra yngre forskares karriärvägar. Större vikt läggs också vid lärosätenas samverkan med det omgivande samhället, och nyttiggörande av forskningen. 

– Vi tycker att det är viktigt att kunskap och vetenskap blir för alla, säger Helene Hellmark Knutsson.

Det senare föreslås även bli en ny kvalitetsindikator när det gäller fördelning av medel. Tidigare har publiceringar och citeringar samt externa medel varit avgörande, men regeringen vill att dessa »förfinas så att de bättre speglar forskningens mångfald och olika ämnesområdens egenart«. Den nya indikatorn – lärosätenas samverkan med det omgivande samhället – kommer att få samma vikt som de två andra.

Dessutom ska hela styr- och resurstilldelningssystemet ses över. En utredning börjar arbetet nästa år, och regeringens mål är att ett nytt system ska vara på plats om fyra år.

Totalt föreslås en successiv höjning av de årliga anslagen till forskning och innovation med 2,8 miljarder kronor från 2017 till 2020 i forskningspropositionen.

Vinnova får 90 miljoner kronor för att utveckla biologiska läkemedel. Vetenskapsrådet får 115 miljoner kronor för satsningar på infrastruktur för biobanker, stärkt klinisk behandlingsforskning och satsningar på att hindra resistenta bakterier.

Anna Nilsson Vindefjärd, generalsekreterare på den oberoende stiftelsen Forska Sverige som verkar för att förbättra villkoren för medicinsk forskning, är inte imponerad av regeringens anslag.

– Det här är absolut ingen satsning. Det är nödvändiga pengar för att hålla några register levande, säger hon och fortsätter:

– Regeringen ska ta sig an en stor hälsoutmaning med 115 miljoner kronor. Samtidigt har vi vårdkostnader som beräknas öka med 48 miljarder kronor under samma period som de 115 miljonerna ska motverka det. Det tycker jag är en dålig match.

Hon anser att det snarare handlar om en nedgång i förhållande till den ekonomiska utvecklingen och påpekar att medicinsk forskning, som har gått upp i förhållande till BNP under lång tid, gått ned det senaste året. Nu varnar hon för att den negativa forskningsutvecklingen fortsätter om propositionen blir verklighet.

– Regeringen har som mål att den totala forskningen ska uppgå till fyra procent av BNP år 2020. Vi kommer längre och längre ifrån det målet.

Forskningspropositionen har både ett kortsiktigt och ett långsiktigt perspektiv. Det långsiktiga perspektivet sträcker sig över tio år. Regeringen kommer att prioritera forskning inom klimat, hälsa och digitalisering.

Nationella program, som ska pågå under en tioårsperiod, ska också lanseras inom sex prioriterade områden, ett av dem är antibiotikaresistens. 420 miljoner kronor öronmärks för detta.

– Fullständiga forskningsmiljöer ska byggas upp, som innehåller både forskning och utbildning, säger Helene Hellmark Knutsson.

Statsminister Stefan Löfven sade redan i regeringsförklaringen att villkoren för unga forskare ska förbättras – något Läkarförbundet länge har efterlyst. En sjunkande andel läkare disputerar och många får problem när de har disputerat eftersom det är svårt att få en trygg anställning.

Regeringen vill slopa utbildningsbidraget till doktorander från juli nästa år. Enligt Helene Hellmark Knutsson är det angeläget att visstidsanställningarna inom högskolan minskar och att det blir tydligare vad som gäller för att meritera sig för en tillsvidareanställning. För att skapa en tydligare karriärstruktur bör även meriteringsanställningarna bli mer enhetligt reglerade och utlysas i öppen konkurrens, nationellt – men gärna även internationellt.

Anna Nilsson Vindefjärd tycker att det är bra att regeringen månar om att skapa tydligare karriärvägar för forskare, vill göra meriteringssystemet enhetligt och öka incitamenten för samverkan.

– Meriteringssystemet är för fyrkantigt i dag, det bör vara bredare. Det måste bli lättare att tillgodogöra sig andra erfarenheter. Till exempel ska en klinisk forskare som inte har så mycket publikationer, kunna tillgodogöra sig det arbete som har gjorts i den vanliga akademin.

Ytterligare en föreslagen förändring är att Universitetskanslersämbetet, som har i uppgift att kvalitetssäkra högre utbildning, får i uppgift att även kvalitetssäkra forskning. Regeringen går därmed inte vidare med Vetenskapsrådets förslag FOKUS (Forskningskvalitetsutvärdering), som fick mycket kritik under remissrundan.

En annan nyhet är att ett nytt nationellt jämställdhetsmål sätts upp: Senast 2030 ska hälften av alla nyrekryteringar till professorstjänster utgöras av kvinnor. 

Här kan du läsa hela forskningspropositionen.