Förslaget till en tredje revidering av Nationell modell för öppna prioriteringar inom hälso- och sjukvården är framtaget av en arbetsgrupp vid Prioriteringscentrum, och har presenterats för aktörer och intressenter inom hälso- och sjukvården vid ett antal dialogmöten.
Läkarförbundet och Läkaresällskapet avstyrker helt förslaget till ny revidering i dess nuvarande form. Kritiken framförs i ett gemensamt yttrande skickat till Socialstyrelsen. En av de stora frågorna handlar om att den föreslagna modellen anses utgöra stora avsteg från den etiska plattformen, och därmed svåra att acceptera ur ett läkaretiskt perspektiv.
Bland annat menar Läkarförbundet och Läkaresällskapet att förslaget öppnar upp för att återstående förväntad livslängd och kronologisk ålder skulle kunna vara ett kriterium för prioriteringar, där konsekvensen i en förlängning kan bli åldersdiskriminering.
Ett annat allvarligt problem är enligt Läkarförbundet och Läkaresällskapet att det finns ställningstaganden i förslaget som vidgar tillämpningen av kostnadseffektivitetsprincipen. Till exempel att principen inte endast ska tillämpas vid jämförelse av behandlingar av samma sjukdomar, utan även för val av åtgärder riktade mot olika hälsotillstånd.
– Det finns ett antal grunder för prioriteringar som i dag är överenskomna. Där finns exempelvis det här att man inte ska göra prioriteringar utifrån ålder. Och även att kostnadseffektivitetsprincipen är underordnad de andra, och inte kan lyftas upp till en högre nivå, säger Läkaresällskapets ordförande Stefan Lindgren.
Vad skulle hända om man införde den föreslagna modellen?
– Ja, då upphäver man ju grundprinciperna som finns i den etiska plattformen genom ett dokument som talar för att man i själva verket ska agera på ett annat sätt.
Arvid Widenlou Nordmark är enhetschef för Nationella riktlinjer på Socialstyrelsen och ingår i den arbetsgrupp som tagit fram förslaget till reviderad modell för öppna prioriteringar. Han har inte hunnit se yttrandet från Läkarförbundet och Läkaresällskapet och vill i nuläget därför inte ge kommentarer kring detaljerna i det.
– Utkastet och remissversionen som diskuterats under hösten är ett arbetsmaterial för att just kunna diskutera med intressenter och aktörer på fältet. Sedan ska de synpunkter som kommer in bearbetas och tas om hand innan vi slutför den tredje versionen av modellen, säger han.
En annan synpunkt som lyfts fram i yttrandet till Socialstyrelsen är att dessa frågor är så viktiga att de bör behandlas på ett annat sätt än vid mer informella dialogmöten. Läkarförbundet och Läkaresällskapet anser också att Socialstyrelsen bör vara avsändare i stället för Prioriteringscentrum, detta för att bland annat skänka större legitimitet åt förslaget.
– Ska man göra ändringar som går in på detta, då gör man ju ändringar i hela grundvalen för den etiska plattformen. Det menar vi är ett stort beslut som är politiskt i sin karaktär och måste hanteras som ett sådant. Det är inget man kan ändra genom att bara ändra formuleringarna i ett dokument, säger Stefan Lindgren.
– Vi vill med det här brevet uppmärksamma att om man ska diskutera ändringar i de nationella prioriteringarna, så måste man i så fall hantera frågan på sedvanligt sätt. Det vill säga brett med beredningsarbeten och remisser. Och det måste leda fram till att man i så fall tar ett nytt beslut om de nationella prioriteringarna, och inte gör glidningar i de som redan finns. Detta bör hanteras som den stora fråga vi menar att det är, fortsätter han.
På frågan om ärendet är av sådan betydelse att det behövs gedigna förarbeten och en bred remissrunda svarar Arvid Widenlou Nordmark:
– Diskussionen om hur man ska tolka propositionen och bakgrundsunderlagen har pågått i många år. Under prioriteringskonferensen förra året var det ett antal seminarier med temat hur man ska tolka och hur man ska ta detta vidare. Arbetsgruppen för den nya modellen har lämnat förslag på ett antal olika tolkningar, bland annat för ålders- och kostnadseffektivitetsdimensionerna, som nu diskuteras med intressentgrupperna. Då är det utmärkt att till exempel Läkarförbundet och Läkaresällskapet är tydliga med sin uppfattning och hur de resonerar. Det är vi tacksamma för.
Läkartidningen har även sökt Sveriges läkarförbund för en kommentar.
