Det världsunika forskningsprojektet vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, som drivs av professorn och överläkaren Mats Brännström, har nått flera framgångar hittills.
I nuläget har nio kvinnor transplanterats med en livmoder från en levande donator. Två livmödrar opererades bort under de första månaderna på grund av olika komplikationer. Fem av kvinnorna har fött friska barn. En kvinna fick ett missfall i graviditetsvecka 15. Men hon bedöms, liksom den andra kvinnan som inte fått barn, ha en god chans till en lyckad graviditet.
Samtidigt kretsar många obesvarade frågor runt metoden. Till exempel: Är livmodertransplantationer en rimlig behandling för barnlöshet? Om ja – hur bör det prioriteras i förhållande till annan sjukvård?
Sahlgrenska universitetssjukhuset söker nu svar för att veta om man ska trycka på bromsen eller gasen.
Eftersom metoden är kontroversiell vände sig styrelsen för universitetssjukhuset till högsta beslutande nivå – hälso- och sjukvårdsstyrelsen i Västra Götalandsregionen – förra hösten. Detta för att ta reda på om politikerna anser att behandlingen ska kunna erbjudas inom ramen för offentligt finansierad rutinsjukvård och vilka patienter som den i så fall bör inkludera.
Universitetssjukhusets styrelses förslag var att livmodertransplantationer ska kunna ingå i vårdutbudet och att metoden bör erbjudas patienter från såväl regionen som Sverige och resten av världen. I förslaget påpekas det att sjukhuset är världsledande inom fältet och det enda i världen som genomfört transplantationer med positivt resultat – friska barn: »SA/SU har här ett unikt försprång i den medicinsk-tekniska utvecklingen samtidigt som man kan erbjuda en efterfrågad behandling såväl nationellt som internationellt«.
Till förslaget följde en etisk analys av Lars Sandman. Han är professor vid institutionen för vårdvetenskap på Högskolan i Borås och sitter med i den säkerhetskommitté som var regionala etikprövningsnämndens krav för att godkänna den kliniska studien på universitetssjukhuset.
Hans åsikt är att det inte är orimligt att livmodertransplantation ska införas i vårdutbudet. Men han poängterar att kunskapsläget vad gäller potentiella risker för kvinnan, donatorn och det eventuella barnet är svagt. Om behandlingsmetoden införs inom ramen för rutinsjukvård, bör riskerna därför följas noggrant och utvärderas över tid. Frågan hur behandlingen ska prioriteras i förhållande till annan vård bör även beaktas, enligt Lars Sandman.
Ärendet bordlades dock av hälso- och sjukvårdsstyrelsen. För att få ytterligare vägledning har ärendet gått vidare till Statens medicinsk-etiska råd (Smer) som nu kommit med sitt utlåtande.
Smer skriver att metoden inte är redo att införas i klinisk praxis. Detta för att kunskapen om metodens risker, på grund av att relativt få transplantationer har utförts, är otillräcklig. Fler och omfattande studier krävs.
Enligt Lars Grip, FoUU direktör vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, finns det inga planer på att införa livmodertransplantationer i vårdutbudet direkt.
– Vi formulerade oss lite olyckligt i våra frågeställningar till Smer. Vi håller med dem om att all verksamhet under de närmaste åren måste ske inom FoUU-ramarna. Men fortsätter vi, hamnar vi förr eller senare i ett läge där vi får patienter remitterade till oss. För varje nytt steg vi tar, blir metoden mer etablerad.
Diskussion i regionen har väckts på nytt. Frågan kommer till exempel att tas upp på ett möte med sjukhusets ledningsgrupp under nästa vecka.
– Vi vill veta hur den nuvarande ledningen ser på den här verksamheten i förhållande till all annan verksamhet vi håller på med, säger Lars Grip.
Han tycker att det är viktigt att lyfta upp livmodertransplantationerna till en nationell nivå. För att få ett principiellt ställningstagande har man haft en dialog med Socialstyrelsen.
– Den yttersta frågan är om detta är en rimlig behandling för barnlöshet eller inte. Det vore bra med ett nationellt principiellt ställningstagande innan vi driver detta vidare.
Hur påverkas forskningsprojektet i nuläget av detta?
– Det föregående projektet pågår fortfarande. Det är inte avslutat förrän graviditeterna är genomgångna och livmödrarna är borttagna, säger Lars Grip.
Planering för ytterligare en forskningsdel pågår.
– Vi måste räta ut frågetecken på olika nivåer innan nästa steg tas. Men det ligger så långt fram i tiden att jag räknar med att vi har fått svar tills dess.
Läs mer:
Transplantation av livmoder ännu på försöksstadiet
Ett barn är fött efter livmodertransplantation
Livmodertransplantation i Sverige – 5 första barnen i världen födda
Bakgrund
2013 startade Mats Brännströms forskningsgrupp en klinisk studie om livmodertransplantation. Syftet var att klargöra om livmodertransplantation är en möjlig behandling av livmoderfaktorinfertilitet. Tidigare har surrogatmoderskap, som inte är tillåtet i Sverige, varit det enda sättet för kvinnor med livmoderfaktorinfertilitet att få genetiska barn.
