Emma Spak. Foto: Rickard Eriksson

– Jag har varit ordförande i fem år och suttit i styrelsen i totalt åtta. Även om jag tycker att det är fruktansvärt roligt och teoretiskt sett skulle kunna fortsätta, känner jag att man ska sluta medan man fortfarande är hungrig. Och för den här typen av organisation är det bra att byta folk då och då, säger Emma Spak.

Vad är du mest stolt över efter tiden i Sylf?

– Det känns som ett privilegium att ha varit ordförande i Sylf. Det handlar inte om vad jag har gjort utan om organisationen. Vi har klivit fram i det utåtriktade arbetet. Vi får komma till hearing hos Socialstyrelsen, SKL intresserar sig för våra åsikter – underläkares roll ses som viktig. Men vi har också jobbat mycket med intern kommunikation och demokrati, vilket är viktigt i en organisation som Sylf.

Är det något du skulle ha velat göra annorlunda?

– Det finns ingen speciell incident. Men jag har lärt mig mycket om mig själv och hur man leder en organisation. Jag tror att man måste kunna få utvecklas på posten. Sedan kan man alltid i efterhand tänka att »här hade vi kunnat vara slugare« eller »här kunde man ha varit smartare«.

Men Emma Spak lämnar inte de fackliga frågorna. Hon är fortfarande ordförande i Göteborgs läkarförening. Det blev hon för ungefär ett år sedan, och då hade hon redan bestämt sig för att inte ställa upp för omval i Sylf. Därtill är hon engagerad i Läkarförbundet på nationellt plan och ordförande i Rådet för läkemedel, it och medicinteknik.

Sylfs nya ordförande väljs på årsmötet 18 mars. Valberedningens förslag är första vice ordförande, Jonas Ålebring, som är ST-läkare på Skånes universitetssjukhus i Lund.

Har du något råd till din efterträdare?

– Det gäller att plocka det som har varit bra och bygga vidare på det. Men det är också viktigt att inte låsa sig vid det utan att kunna ändra och bygga nytt.