Under lång tid har vi haft ett hälso- och sjukvårdsystem som har utvecklats organiskt, enligt Anna Nergårdh. »Men nu tror jag att det är dags att bestämma om. För efter en lång period av organiska förändringar kan det bli så att även om alla gör sitt jobb så faller patienterna mellan stolarna.« Foto: Sören Andersson

I ett litet och ganska kalt kontorsrum med utsikt mot Socialdepartementets ljusgård sitter Anna Nergårdh sedan sju veckor. Just nu filar hon på det första delbetänkandet som ska lämnas till regeringen i början av juni.

Stockholms läns landstings tidigare chefläkare är väl medveten om att hon bär stora förhoppningar på sina axlar.

– Det finns höga förväntningar. Därför är det bra att vi snart får möjlighet att presentera hur vi tänker lägga upp arbetet.

Hon säger sig vara ödmjuk inför uppdraget – men beskriver det samtidigt som oemotståndligt.

– Jag vet att det finns ett starkt engagemang för att förbättra vården och att de här tankarna finns hos så många. På så sätt är det ett oemotståndligt uppdrag, säger hon och tillägger:

– Många initiativ är på gång och många av dem drar i just den här riktningen. Det är fantastiskt bra!

Flera landsting har påbörjat omställningen av sin hälso- och sjukvård. I Stockholms läns landsting handlar framtidsplanen till stor del om att flytta ut vård från akutsjukhusen till en ny nära vård. Landstinget Dalarna, Landstinget i Värmland och Västra Götalandsregionen är andra exempel. Nyligen beslutade hälso- och sjukvårdsstyrelsen i Västra Götalands-regionen att gå vidare med en strategi för hälso- och sjukvårdens omställning som till stor del baseras på den tidigare nationella samordnaren Göran Stiernstedts förslag. Strategin ska behandlas av regionstyrelsen och regionfullmäktige inom kort.

En viktig uppgift för Anna Nergårdh är att samordna det som sker.

– För att få en sammanhållen fortsättning på arbetet är det förstås viktigt att vi kommer igång snabbt. Vårt uppdrag är att hitta sätt att stödja de pågående förändringarna och absolut inte lägga krokben för något som är på gång.

En politiskt sammansatt referensgrupp har utsetts och knutits till utredningen och samtliga landsting, patientorganisationer och fackliga organisationer finns med i arbetet. Enligt Anna Nergårdh kommer det att krävas samverkan med ännu fler och hon nämner kommunerna som särskilt viktiga aktörer. En annan viktig del är att samarbeta med andra nationella utredningar.

I sitt betänkande »Effektiv vård« föreslår Göran Stiernstedt en ny professionsneutral vårdgaranti där patienten ska få en medicinsk bedömning inom tre dagar. Det är ett förslag Anna Nergårdh ska titta på redan i det första delbetänkandet.

– Det kan vara ett sätt att möjliggöra att man kan använda sina resurser lokalt på en vårdcentral på bästa sätt så att det gynnar patienterna, säger Anna Nergårdh som ännu inte vill säga om hon kommer att rekommendera ett införande.

– Arbetet pågår, jag vill inte säga något om det än. Men jag tror att det vore bra med en vårdgaranti som är mer behovsstyrd än inriktad på olika yrkesgrupper.

Nästa steg blir att gå vidare med förslaget om att utforma ett nationellt uppdrag för primärvården.

– Här behöver vi verkligen delaktighet av vårdens alla aktörer för att det ska bli något som inte bara fungerar i nuläget utan är hållbart över tid. Att det ska bli något som vi faktiskt kan bygga framtiden på.

Svenska distriktsläkarföreningen har utryckt en oro för att exempelvis mindre landsting kan få svårt att kunna klara ett nationellt uppdrag som åläggs dem.

– Det är just sådant vi måste titta på i en konsekvensanalys. Jag är fullt medveten om att förutsättningarna ser väldigt olika ut i olika delar av landet. Det behöver vi titta på, både i utformningen av uppdraget och i resurssättningen.

Samtidigt som det finns en stor enighet om förslagen i »Effektiv vård« är Anna Nergårdh beredd på att det kan bli svårigheter när allt ställs på sin spets.

– Därför tror jag att det är viktigt att vi redan i juni sätter upp en målbild för arbetet. En målbild som framför allt handlar om att vården ska finnas nära medborgarna. Vi pratar inte om dagens primärvård eller mer av dagens primärvård. Vi pratar om en ny, nära sjukvård.

Det innebär inte bara att pengar, utan även personal och arbetsuppgifter, flyttas ut från akutsjukhusen. Det kommer att bli förändringar på individnivå för medarbetare, påpekar Anna Nergårdh.

– Man kanske inte har sin arbetsplats på ett ställe och i en specifik byggnad i framtiden.

Hon tycker också att det är viktigt att inte ducka för att förändringarna kräver att vissa kulturfrågor börjar diskuteras på allvar. Patientdelaktighet är ett exempel.

– Alla pratar om en ökad patientdelaktighet. Men synen på vad det innebär och hur långt man har kommit ser olika ut, säger hon och fortsätter:

– För mig är det helt nödvändigt med patienten som medskapare och till och med ledare för sin egen vård. Patienten är expert på sin egen situation och en viktig resurs i vården.

I framtiden kanske även begreppen öppen och sluten vård försvinner. Göran Stiernstedt har ifrågasatt om en sådan uppdelning behövs.

– Det är en typisk sak där vi måste göra en konsekvensanalys. Vissa begrepp som vi tycker börjar bli föråldrade är samtidigt starkt implementerade i dagens hälso- och sjukvårdssystem.

Vad kommer att vara viktigast för att få en nationellt samordnad förändring av hälso- och sjukvården?

– Uthålligheten! På alla nivåer. Det är helt avgörande. Sedan tror jag att en viktig nyckel är hur vi kommer vidare i samverkan mellan landsting och kommuner. Och som alltid när man arbetar med flera perspektiv kommer vi att ha patientens bästa i fokus. Det tror jag är en framgångsfaktor.

Läs mer:

Arbetet med att omvandla vården har startat

Hennes uppdrag – förändra sjukvården: »Det här är en systemförändring«

Förslag i »Effektiv vård« som Anna Nergårdh ska gå vidare med

Några av Göran Stiernstedts förslag måste Anna Nergårdh analysera vidare enligt kommittédirektivet. De handlar om:

  • förändring av grundläggande styrande principer för vårdens organisering
  • att sluten vård kan ges på annan plats än vårdinrättning
  • ett nationellt utformat uppdrag för primärvården
  • ett tydligare akutuppdrag för primärvården
  • en professionsneutral vårdgaranti och en ändrad tidsfrist för en medicinsk bedömning, samt
  • resursöverföring från sjukhusvård till primärvård.

Det första delbetänkandet ska lämnas till regeringen senast 9 juni 2017. Nästa delbetänkande ska vara klart juni 2018 och uppdraget ska slutredovisas 31 mars 2019.