Det är en del av innehållet i de förslag om de nationella kvalitetsregistrens framtid som en projektgrupp under ledning av Mats Bojestig, landstingsdirektör i Jönköping, nu har tagit fram.
Projektgruppen vill bland annat se en ökad samordning av registren. Tanken är att de i högre utsträckning ska kunna användas till förbättringsarbete i vården samt i klinisk forskning.
Projektgruppen föreslår en ledningsgrupp med representanter för staten, huvudmännen, Sveriges Kommuner och landsting samt professionerna.
De föreslår även en samverkansgrupp som ska ledas av en kvalitetsregistersamordnare och stödja det nationella gemensamma arbetet med kvalitetsregistren. Samverkansgruppen föreslås bland annat få i uppdrag att fördela anslag till registren för 2018.
Projektgruppen vill dessutom förtydliga de nationella kvalitetsregistrens och regionala registercentrumorganisationernas roller.
De nationella kvalitetsregistren ska identifiera, samla in och analysera data medan de regionala registercentrumorganisationerna får ansvar för infrastruktur genom registerplattformar och stöd för nationella integrationslösningar på IT-området samt presentationsformer.
Även i fortsättningen vill projektgruppen att finansieringen av registren delas mellan staten och sjukvårdshuvudmännen. Statens medel ska i första hand användas till att finansiera infrastruktur, forskning och samarbete med life science-sektorn.
Projektgruppen föreslår också att det ska ställas högre krav för att få del av de nationella medlen.
För 2018 har staten och sjukvårdshuvudmännen avsatt 200 miljoner kronor till de nationella kvalitetsregistren, vilket är en minskning jämfört med 2017 då 251 miljoner kronor avsattes.
Projektgruppen räknar med att 15-20 register inte kommer att uppfylla kraven, vilket ska frigöra upp till 10 miljoner kronor som kan fördelas på de register som håller måttet.
Läs också:
