Från och med den 1 september ersätts uppemot tvåhundra lokala jour- och beredskapsavtal i Stockholms läns landsting med ett central avtal, som gäller samtliga läkare med undantag för dem som är anställda inom Stockholms läns sjukvårdsområde, SLSO.
Avtalet innebär att alla sjukhusläkare i landstinget ersätts enligt samma modell för arbete under beredskapstid. Själva beredskapsersättningen justeras samtidigt något. Förhandlingarna inleddes redan förra hösten och har enligt Johan Styrud, ordförande för Stockholms läkarförening, stundtals varit väldigt tuffa.
– Vi stod väldigt långt från varandra från början. Jag tror att arbetsgivarsidan från början hoppades att kunna spara pengar på det nya avtalet.
Så blir dock inte fallet. En del enskilda läkare kan vinna lite på det nya avtalet och en del förlora lite på det, men enligt läkarföreningens beräkningar är det totalt sett kostnadsneutralt.
Trots denna framgång uppvisar Johan Styrud ingen större entusiasm.
– Vi skulle vilja ha haft kvar den lokala förankringen med avtal som är anpassade till verksamheterna.
Arbetsgivarsidan var dock tydlig med att man ville ha ett centralt avtal.
– Vi bedömde att det inte var möjligt att pressa landstinget mer. Risken fanns att man skulle gå fram med ett ensidigt avtal.
En annan fråga som väcktes i samband med att förhandlingarna om jour- och beredskapsavtalet inleddes var om läkare i högre grad skulle schemaläggas fram till 21, något som medges i det centrala avtalet med Sveriges Kommuner och landsting. Den frågan har lyfts ut och behandlas i ett särskilt projekt, säger Johan Styrud.
– Där har vi inte kommit i hamn tyvärr. Vi väntar på att få en konsekvensbeskrivning om en månad av hur det påverkar verksamheterna. Men i de underlag vi hittills sett har vi sett väldigt få vinster.
Läs även: