Hissar, datorer och skärmar. Armering, kablar och vattenledningar. Vanliga hus lider kanske inte så mycket av detta myller av apparater som skapar elektromagnetiska fält eller nätverken som sprider dem. Men för ett sjukhus kan resultatet bli att viktig utrustning för övervakning, mätning och kommunikation inte fungerar som den ska, vilket ytterst kan riskera patientsäkerheten.

Störningarna kan vara tusen gånger starkare än de biologiska signaler man exempelvis mäter i människokroppen, såsom EEG eller EMG.

– Hela den elektriska miljön är så otroligt komplicerad att det vi har sett bara är toppen på ett isberg, säger Erik Nordh, överläkare vid klinisk neurofysiologi vid Norrlands universitetssjukhus, NUS.

Han har själv upplevt störningar i den kliniska verksamheten. Vid ett tillfälle började EMG-maskiner på NUS plötsligt och slumpmässigt visa signaler med mycket störningar. Det ledde till kraftiga förseningar i verksamheten och labbet fick stänga för alla elektiva undersökningar under sju veckor på grund av felsökning.

Av en händelse besökte en pensionerad elingenjör sjukhuset i ett annat ärende. Han noterade fel och med hans hjälp kunde problemen till stor del åtgärdas.

– Det här är något som kostar sjukvården tid och pengar. Man måste göra om mätningar, eller ännu värre om man ställer fel diagnos, säger Martin Lundmark, forskare i elkraftteknik vid Luleå tekniska universitet.

Erik Nordh och Martin Lundmark har bildat en grupp tillsammans med några andra personer i olika delar av landet, bland andra Marcus Eklund, teknisk förvaltare el/tele och Ulf Krüger, chef område teknik, båda Västfastigheter. Gruppen samlar information om elektriska störningar på sjukhus, och bredden i deras samlade kompetens säger också något om bredden på problemet.

Det är inte enbart medicinskt, enbart eltekniskt eller enbart byggnadsmässigt. Det är allt, och däri ligger också en stor del av problematiken. Företagen som tillverkar apparaterna kontrollerar dem i en sluten miljö. Men när alla delar samverkar kan problem uppstå, och ingen yrkesroll har ett övergripande ansvar.

– Det är olika teknikområden som inte harmoniserar tekniskt med varandra. Det regelverk och de normer som fastställts är inte utprovade för att kunna testa helheten i komplexa sjukhusmiljöer, säger Martin Lundmark.

– Jag tror att man har slappnat av i takt med att man har fått bättre apparater. Men den allmänna störningsnivån har ökat, säger Erik Nordh.

Erik Nordh nämner några exempel som gruppen har uppmärksammat:

  • På Länssjukhuset Ryhov i Jönköping drabbades en av åtta kanaler i hjärtövervakningssystemet av så massiva störningar att kanalen inte kunde användas. Boven var en bildskärm i sjukhusentrén en trappa upp, som visade bussavgångar och avgav störningar i samband med att avgångarna uppdaterades automatiskt.
  • I en dialysmaskin på NUS hittade man rost i delar som inte skulle kunna rosta. Anledningen var inducerade läckströmmar i dialysvätskan.
  • Var tionde ultraljudsapparat på ett sjukhus i Västra Götaland felanmäldes. Men det var inget fel på apparaterna. De hade troligen påverkats av störningar i anslutning till ultraljudsproben.
  • Störningar i biologiska mätningar på operationssal, orsakade av en defekt anslutningsdosa på en annan operationssal som vid speciella situationer kopplades in.

Att störningarna har blivit så vanliga utan att problemen uppmärksammats mer tror de delvis beror på att personalen vant sig vid dem. Men det beror också på att kunskaperna har försvunnit. Bara en sådan sak som att det nästan inte finns några tv-reparatörer längre spelar större roll än vad man kanske kan tro. De kände till vad som kunde orsaka störningarna och kunde isolera orsaken.

– Kan man inte den analoga tekniken bakom problemen så kan man inte förstå sambanden, säger Martin Lundmark.

Han försökte tidigt lyfta frågan, innan problemen växt till den storlek de har i dag, men han känner att ingen helt har förstått omfattningen av problemen.

– Jag försökte med landstinget för tio år sedan, men jag gav upp. Då hade jag lagt ner en hel del ofinansierat arbete på att nå beslutsfattarna. När de avböjt två gånger fick det vara.

Han skulle vilja att sjukhusen såg till att störningarna som uppstår inte spreds i lokalerna, och att utrustning och rum anpassades gentemot varandra.

– Jag är övertygad om att vi kapar miljarder kronor i sjukvårdens kostnader om vi åtgärdar det här. Men det kommer att ta tio år.