Under fredagen överlämnade Komissionen för jämlik hälsas ordförande Olle Lundberg (till vänster) slutbetänkandet till vikarierande sjukvårdsminister Annika Strandhäll (mitten) och finansminister Magdalena Andersson. Bild hämtad från regeringens webbsändning.

Under fredagen lämnade Kommissionen för jämlik hälsa över sitt flera hundra sidor långa slutbetänkande »Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa – förslag för ett arbete för en god och jämlik hälsa« till finansminister Magdalena Andersson (S) och vikarierande hälso- och sjukvårdsminister Annika Strandhäll (S).

2015 satte regeringen upp målet att de påverkbara hälsoklyftorna ska slutas inom en generation. Kommissionens uppgift är att komma med förslag på hur det ska gå till.

– Ska vi lyckas måste vi börja nu, konstaterade Magdalena Andersson och fortsatte:

– Den förväntade medellivslängden är fem år kortare bland män och kvinnor med kort utbildning jämfört med män och kvinnor med lång. Det är helt orimligt.

I slutbetänkandet pekar kommissionen ut inriktningen och lägger förslag för att få mer jämlika livsvillkor. Anslaget är brett och omfattar många områden.

– Det är viktigt att vi tar ett helhetsgrepp. Trots att Sverige har en god hälsoutveckling, har delar av vårt samhälle hamnat på efterkälken. En stor del av den ojämlika hälsan hänger ihop med ojämlika socioekonomiska faktorer, sa Annika Strandhäll.

Kommissionen, som består av nio ledamöter som utsetts av regeringen, har letts av Olle Lundberg som är professor i forskning om ojämlikhet i hälsa vid CHESS, Stockholms universitet.

– Det handlar om mer jämlika livsvillkor och resurser. Det kommer också, på sikt, leda till en mer jämlik hälsa, underströk han och gjorde en jämförelse med kulspel. Den som har många kulor när spelet startar har även bättre chanser att få fler kulor under spelets gång.

En annan viktig slutsats som kommissionen för fram är vikten av att börja tidigt för att bryta negativa spiraler.

– Hälsan för små barn bestäms av deras villkor, de villkoren påverkar i sin tur villkoren i skolan. Betygen påverkar chanserna att få ett arbete, och arbetet påverkar i sin tur inkomsten, sa Olle Lundberg.

Han pekade ut några kärnverksamheter som särskilt viktiga: en jämlik barn- och mödrahälsovård, en likvärdig förskola av hög kvalitet, en bra skola, minskade hinder för inträde på arbetsmarknaden samt arbetsmiljöarbete för dem som arbetar och hälsofrämjande vårdmöten.

Kommissionen ser vårdmötet som grunden för att skapa jämlika insatser och resultat inom hälso- och sjukvården. Det bör präglas av patient- och personcentrering, stödjande av patientens psykosociala resurser, vara icke-diskriminerande, innehålla information som patienten förstår och det ska finnas en kontinuitet i vårdkontakten.

Tandvården bör, enligt kommissionen, ses som en del av hälso- och sjukvården. Det hälsofrämjande och förebyggande arbetet med levnadsvanor bör stärkas genom rådgivning och uppsökande arbete. Västerbottenprojektet lyfts fram som en förebild. Primärvården ska ha ett tydligt primärpreventivt uppdrag, enligt kommissionen som även vill återinföra områdesansvaret. Man vill även att konsekvensanalyser ska göras avseende effekter på jämlik hälsa före alla beslut om nya reformer inom hälso- och sjukvården.

Andra förslag är att regeringen bör utreda hur en sammanhållen barn-, elev- och ungdomshälsovård kan skapas, höja skatten på tobak samt införa rökförbud på vissa allmänna platser, införa fler timmar idrott och hälsa i skolan och överväga en punktskatt på sockrade drycker.

Landstingen bör arbeta för att öka tillgängligheten av mödra- och barnhälsovård och se till att personalen har tillräckliga kompetenser och förutsättningar för att identifiera ohälsosamma levnadsvanor och ge stöd för att få bättre vanor. De ska även utveckla samverkansformer som familjecentraler.

– Jag känner att detta på allvar ger oss en bra grund att arbeta vidare. Det är förslag med en bred bas i forskningen. Samtidigt är det uppenbart att det inte är någon quick-fix, sa Annika Strandhäll.

Nu ska slutbetänkandet ut på remiss.

Läs mer:

Stärk Folkhälsomyndighetens roll

Utbildning viktigare än bostadsort för hälsoskillnader

Ministern lovar kommission om jämlik hälsa

De ska sitta i regeringens kommission för jämlik hälsa

Upptaktsmöte om jämlik hälsa

Två sorters förslag för arbetet med jämlik hälsa

Kommissionen för jämlik hälsa

Kommissionen består av nio ledamöter och en ordförande. Ledamöterna är utsedda av regeringen på grund av sitt engagemang och sina kunskaper i frågor som rör jämlik hälsa.

Ledamöterna har olika bakgrund och expertis, det inkluderar kompetens kring ojämlikhet i hälsa mer generellt, men även kompetens kring utbildning, miljö, arbetsmarknad och arbetsliv, socialförsäkringar samt hälso- och sjukvård.