I betänkandet »Träning ger färdighet« (SOU 2015:98) menade den särskilde utredaren Måns Rosén att det finns både kvalitetsmässiga och ekonomiska skäl för att låta mer av den högspecialiserade vården koncentreras till ett mindre antal regioner. Ett riktvärde var att cirka fem procent av vården borde utgöra så kallad nationell högspecialiserad vård, vilket kan jämföras med de 0,1 procent som omfattas av dagens rikssjukvård.
Med utgångspunkt i betänkandet fick Socialstyrelsen i början av året i uppdrag från regeringen att ta fram en ny process för att nivåstrukturera vården, som ska ersätta systemet med rikssjukvård.
Den process som Socialstyrelsen nu presenterar innehåller fyra steg. Det första är att myndigheten tillsammans med huvudmännens struktur för nationell kunskapsstyrning genomlyser de vårdområden som kan bli aktuella för nationell högspecialiserad vård. En lista på 17 områden som ska genomlysas har tagits fram (se faktaruta), men listan kan komma att ändras och utvidgas.
Nästa steg är att Socialstyrelsen utser sakkunniggrupper för de utvalda områdena. Sakkunniggrupperna ska beskriva vilken del i vårdkedjan som, sett till patientens behov, ska vara nationellt högspecialiserad vård och ge en rekommendation för hur många enheter i landet som bör utföra åtgärden för att uppnå en jämlik och resurseffektiv vård.
Sakkunniggrupperna ska ha relevant klinisk och vetenskaplig kunskap och innehålla representanter för professioner och patienter. För att undvika intressekonflikter ska det finnas representation från hela landet.
Steg tre innebär att sakkunniggruppens förslag skickas ut på en kort remiss. Det sista steget är att Socialstyrelsen fattar beslut om vilka åtgärder som nivåstruktureras och hur många vårdenheter i landet som ska utföra uppdraget. Enligt förslaget ska sjukvård som klassas som nationell högspecialiserad vård utföras på högst fem platser i landet.
Frågan om hur det känsliga beslutet om vilka landsting och regioner som ska få uppdraget ska fattas ingick inte i uppdraget utan bereds inom regeringskansliet. I utredningen »Träning ger färdighet« föreslogs att beslutet skulle fattas av en nämnd vid Socialstyrelsen där huvudmännen är representerade.
Socialstyrelsen föreslår att arbetsprocessen ska börja testas under hösten på två vårdområden, nervsystemets sjukdomar och kvinnosjukdomar inklusive förlossning. Med start 2018 är sedan planen att genomföra nivåstrukturering av all nationell högspecialiserad vård under en treårsperiod.
17 områden ska genomlysas
Följande områden kan enligt Socialstyrelsens förslag bli aktuella för nationell högspecialiserad vård:
- infektionssjukdomar
- cancersjukdomar
- endokrina sjukdomar
- psykisk hälsa
- nervsystemets sjukdomar
- ögonsjukdomar
- öron-, näsa- och halssjukdomar
- hjärt– kärlsjukdomar
- lung- och allergisjukdomar
- rörelseorganens sjukdomar
- hud- och könssjukdomar
- mag- och tarmsjukdomar
- njur- och urinvägssjukdomar
- kvinnosjukdomar och förlossning
- barn och ungdomars hälsa
- sällsynta sjukdomar
- tandvård