Tanken att i Sverige kunna träna på mänskliga preparat, det vill säga donerade kroppar, är inte helt ny. Men nu har Svenskt kirurgiskt råd bestämt sig för att på allvar driva frågan om att skapa kirurgiska träningscentra där både den här och andra typer av träning ska vara möjlig.

­– Målet är att kirurgen ska vara så väl förberedd som möjligt för ingrepp på patienter och i slutänden att patienter inte ska få vårdskador. Behovet av kirurgisk träning och metodutveckling på mänskliga preparat har ökat i och med att vi använder allt mer högspecialiserad medicinteknik, säger Magnus Kjellman, som sitter i Svenskt kirurgiskt råd och i Svensk kirurgisk förenings styrelse.

– Risken för vårdskada är särskilt hög i samband med införande av en nya metoder, teknik eller när nya medarbetare ska lära sig en redan etablerad metod, fortsätter han.

Frågan kommer att lyftas under en debatt på Kirurgveckan i Jönköping nu i veckan, där alla kirurgiska specialiteter, Läkarförbundet och Svenska läkaresällskapet finns representerade.

Så kallade procedurlab där kirurgiska och anatomiska operationer genomförs på donerade, frysta kroppar, finns redan i exempelvis USA, Tyskland, Finland och Danmark. Men alltså inte i Sverige.

– I dag åker många kirurger utomlands när vi ska lära oss till exempel robotkirurgi, handkirurgi eller kranofacial kirurgi, säger Magnus Kjellman och fortsätter:

– Jag tycker att det borde ses som mer oetiskt att svenska kirurger åker utomlands för att träna på till exempel finska medborgare, än att vi opererar på våra egna medborgare som har donerat sig själva för detta.

I en utredning 2010 var Svenska läkaresällskapets delegation för medicinsk etik i grunden positiv till kirurgisk träning på avlidna som donerat sina kroppar för forskning och utbildning. Enligt Magnus Kjellman har Svenska läkaresällskapet nu gett Svenskt kirurgiskt råd sitt stöd att gå vidare med frågan.

– I september kommer vi att träffa en representant för Socialstyrelsen för att diskutera det här, säger han.

Enligt Magnus Kjellman donerar varje år ungefär 30 personer i Sverige sina kroppar till forskning och utbildning på Karolinska institutet. Merparten går till anatomisk utbildning för studenter under grundutbildning.

– Jag skulle ju vilja se att merparten av kroppar går till kirurger och färre till studenter, likt det som görs på till exempel Mayo Clinic i Rochester i USA, säger Magnus Kjellman som anser att nyttan av dissektion på preparat som man gör som student kan ifrågasättas.

– I dag finns det finns det virtuella alternativ där man kan se kroppar och förstå anatomin på ett oerhört bra sätt.