– Det här är absolut ett konkret steg närmare kliniken. Det här är den första studien efter att åtminstone delar av vetenskapsvärlden gett grönt ljus för att man ska genomföra den här typen av grundvetenskapliga experiment för att undersöka om det här är en teknik som kan användas kliniskt – och då har man redan adresserat, om än inte löst, flera stora problem. Så ja, jag tycker att det här är jättespännande, säger Fredrik Lanner, utvecklingsbiolog vid Karolinska institutet som även kommenterar de amerikanska, kinesiska och koreanska forskarnas resultat i anslutning till deras artikel i Nature.
Genom att använda sig av så kallad preimplantatorisk genetisk diagnostik kan man i dag selektera embryon utan en viss mutation som sedan återförs via IVF, för att förhindra att en genetisk sjukdom förs vidare. Och genom att använda sig av den nya genmodifieringstekniken CRISPR/Cas9, där genen med den skadliga mutationen klipps bort och lagas, skulle man potentiellt sett kunna öka antalet embryon som kan användas.
I den nu aktuella studien har forskarna använt CRISPR/Cas9 för att korrigera mutationen som orsakar hypertrofisk myopati – ett ärftligt hjärtfel där det räcker med att ärva en enda kopia av genen med mutationen för att bli sjuk – för att försöka åstadkomma just det.
Ägg från friska kvinnor befruktades med spermier från män som bar på en muterad och en normal kopia av genen ifråga. Forskarna använde sedan CRISPR/Cas9 för att klippa i kopian som innehöll den skadliga mutationen och följde hur de mänskliga embryona reparerade dna:t.
Resultaten visar att drygt 70 procent av embryona innehöll två normala kopior av genen när CRISPR/Cas9 använts, jämfört med 50 procent av kontrollembryon där tekniken inte använts.
Forskarna såg inte heller några tecken på off target-effekter, där nya mutationer introducerats, eller mosaiscism. där embryot innehåller två genetiskt olika typer av celler. Alltså tvärtemot de farhågor som funnits efter de tre tidigare hett debatterade och också kritiserade studier med mänskliga embryon där den här typen av teknik har använts.
– Resultaten innebär inte att man har lyckats överkomma de här hindren, men den är ett väldigt stort steg framåt, säger Fredrik Lanner och tillägger att forskarna den här gången testat att injicera gensaxen samtidigt som spermierna injicerades i ägget med IVF-metoden ICSI.
– Då hinner gensaxen klippa och cellen laga innan den har delat sig till två eller flera celler, vilket minskar risken för mosaikeffekter.
Forskarna såg också att cellerna oftast använde sig av den normala kopian från modern för att laga den klippta, muterade kopian från fadern.
I dag är det inte lagligt i Sverige att korrigera gener ens för terapeutiska syften om förändringen är nedärvbar. Men Fredrik Lanner tycker att det är hög tid att lyfta frågan om lagen bör ändras.
– CRISPR-tekniken går framåt med rasande fart. Det är mycket möjligt att vi inom ett par år har en potentiellt säker och effektiv metodik att hjälpa väldigt många med genetiska sjukdomar. Då bör vi åtminstone ta upp det här till diskussion nu. Är det här något som vi vill ha möjligheter att göra?