Enligt de amerikanska och svenska forskarna bakom fynden är studien (Arnetz BB, et al. BMJ Open. 2017;7:e016479.) den första som har undersökt både faktisk biologisk stress och egenskattad stress hos ST-läkare i relation till handledares utvärderingar av antal nära missar i tjänsten.
I studien såg forskarna en koppling mellan graden av inflammation i kroppen orsakad av biologisk stress under ett jourpass, antalet trauma- eller svårt sjuka patienter som läkaren tog emot under ett pass, och antalet nära missar som handledare rapporterade efter avslutat arbetspass.
De såg dessutom att ST-läkare som själva upplevde sig som stressade före sitt pass rapporterades göra fler nära missar under passet.
Bakom fynden står bland andra Bengt Arnetz, som var gästprofessor vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet när studien genomfördes.
Han anser att resultaten pekar på vikten av att bättre förstå hur biologisk stress påverkar läkares beslutsförmåga vid kritiska behandlingstillfällen.
– I en tid då utmattningssyndrom är alltför vanligt bland vårdpersonal behövs mer forskning kring hur stress påverkar personalens förmåga att utföra sitt arbete i intensiva arbetsmiljöer med stort antal patienter och ett högt tempo. Nästa steg blir att utvidga studien, verifiera resultaten och studera faktiskt utfall i termer av avvikelser och felbehandlingar, säger Bengt Arnetz i ett pressmeddelande från Umeå universitet.
I studien har 28 ST-läkare på akutmottagningen vid Detroit Medical Center i förväg skattat hur stressigt deras arbetspass skulle bli baserat på antalet svårt sjuka patienter – och i efterhand hur stressigt passet blev.
Nivåer av faktisk biologisk stress testades före och efter arbetspasset genom blod- och salivprov, där bland annat nivån av kortisol och TNF-α – en markör för inflammation – analyserades.
ST-läkarnas kliniska prestationer utvärderades genom att deras handledare rapporterade antalet incidenter där misstag nästan skett.
