För 18 år sedan påbörjade Mats Brännström, professor i obstetrik och gynekologi vid Sahlgrenska akademin i Göteborg och överläkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset, sin forskning om livmoderstransplantationer.
Från september 2014 till i dag har åtta barn fötts av sex kvinnor som har fått befruktade ägg återförda efter genomgången livmoderstransplantation. De två senaste barnen föddes i somras. En av mammorna var omföderska, hon har genomgått två graviditeter med samma donerade livmoder.
Nästa steg för de Göteborgsbaserade forskarna är robotassisterade operationer som ska göra det enklare att operera inuti kvinnans skålformade bäcken. På så vis hoppas man få ner dagens långa operationstid.
– Det har tagit lång tid att operera donatorerna. Vi trodde det skulle ta 4–6 timmar. Men det har tagit 10–13 timmar och det är lång tid för en levande donator, säger Mats Brännström.
Efter att först ha övat på grisar i Tyskland, gjordes den första robotassisterade operationen i maj. Ytterligare fyra operationer är inplanerade i oktober och december i år. Nästa år väntas fem till operationer utföras.
– Hypotesen i vår forskning är att vi på det här sättet ska kunna göra det betydligt snabbare och med en tidig hemgång för patienterna.
Den 18–19 september samlas cirka 200 forskare från hela världen i Göteborg för en kongress, samlade under nystartade organisationen International Society for Uterus Transplantation (ISUTx). Förutom de robotassisterade operationerna är en annan aktuell fråga donationer från avlidna. Flera forskningsprojekt kring detta pågår i andra länder.
Enligt Mats Brännström är livmodertransplantationer ett internationellt växande fält. Därför ser han ett stort behov av ett gemensamt obligatoriskt register.
– Efter vår framgång 2014 är det många center som har börjat eller ska börja. Men det finns ingen kontroll på vad som händer. För att få en samlad bild och lära av varandra behöver vi ett register.
Mats Brännström tror att livmodertransplantationer inom några år görs även utanför forskningssfären.
– I dag har vi en 86-procenting »take-home-baby-rate«. Och det kommer inte bli sämre i framtiden. Om vi kan välja ut lämpliga donatorer och recipienter, kommer vi kunna säga till en kvinna att om du genomgår den här transplantationen har du cirka 90 procents chans att få ett barn.
I framtiden kommer metoden bli än mer effektiv, och en klinisk realitet, enligt Mats Brännström.
– Om det sedan blir i Sverige, det vet man inte. Medicinskt är det fullt realistiskt inom fem år, men det finns många andra beslut som vi inte råder över.
Många frågetecken återstår. En fråga är när metoden är redo att införas i klinisk praxis. En annan om livmoderstransplantationer är en rimlig behandling för barnlöshet och vem som i så fall ska stå för notan. För ett år sedan efterlyste Sahlgrenska universitetssjukhuset vägledning av regionpolitiker och medicinska etiker. En fråga om behandlingen ska kunna erbjudas inom ramen för offentligt finansierad rutinsjukvård ställdes bland annat till hälso- och sjukvårdsstyrelsen i Västra Götalandsregionen.
– Vi landade i att det även fortsättningsvis är forskning och utveckling. Det är för tidigt att öppna dörren och erbjuda den här vården som en del av behandlingsutbudet här på Sahlgrenska. Men det är möjligt att vi får ta en förnyad diskussion i höst/vinter om hur vi ska se på detta på sjukhuset och i regionen, säger Lars Grip, FoUu direktör vid Sahlgrenska akademin.
Statens medicinsk–etiska råd, Smer, har tidigare sagt att metoden inte är redo att införas i klinisk praxis. Rådet anser att kunskapen om riskerna är otillräcklig och att fler och mer omfattande studier krävs.
Mats Brännström håller med.
– Det anser jag också. Vi kan inte parallellt hålla på med en forskningsstudie och införa det kliniskt. Det vi gör nu, är att vi försöker hjälpa center runt om i världen att sätta igång kliniska studier om detta. Då får vi mer data till vår och allas hjälp.
Hur påverkar osäkerheten som finns kring framtiden för livmoderstransplantationerna er?
– Egentligen påverkar det inte oss så mycket nu. Det viktigaste är att vi får forska i lugn och ro. I robotstudien ska alla operationer vara klara våren 2018 och sedan tar det ytterligare två år innan vi vet resultaten.
Läs mer:
Sahlgrenska vill ha svar om livsmoderstransplantioner
Livmoderstransplantation i Sverige – 5 första barnen i världen födda
Livmoderstransplantationer
Livmodersinfertilitet är den typ av kvinnlig infertilitet som saknat behandling. Över 200 000 kvinnor i Europa uppskattas vara livmodersinfertila.
Första transplantationsförsöket med levande donator gjordes i Saudiarabien år 2000. Livmodern fick dock tas bort kort efter ingreppet.
År 2011 gjordes en transplantation i Turkiet med en livmoder från en hjärndöd patient. Flera embryoåterföringsförsök rapporterades. Två tidiga graviditeter slutade i missfallsblödningar. Ingen ytterligare graviditet har rapporterats.
Vid Sahlgrenska akademin har nio transplantationer med levande donatorer gjorts inom ramen för världens första systematiska och vetenskapligt baserade studie. 2014 föddes det första barnet. Hittills har åtta barn fötts.
I ett nytt forskningsprojekt studeras möjligheterna till robotassisterade operationer. Projektet omfattar tio operationer varav fem i år.
Både donatorer, mottagare, partners och barn följs under lång tid både medicinskt, psykologiskt och ur livskvalitetsperspektiv.
Källa: Sahlgrenska akademin
