Så stor andel av sjukvårdskostnaderna utgörs av primärvård i respektive landsting/region. Källa: Sveriges Kommuner och landsting

Siffror från Sveriges Kommuner och landsting, SKL, visar att kostnaderna för primärvården utgjorde cirka 17 procent av sjukvårdens totala nettokostnader i Sverige 2016.

I framtiden behöver resurserna till primärvården öka, men hur mycket beror både på vad som ska ingå i primärvårdens uppdrag och på olika lokala och regionala förutsättningar. Det menar regeringens särskilda utredare Anna Nergårdh, som leder arbetet med att ställa om och modernisera den svenska sjukvården med fokus på primärvården.

I uppdraget, som tar sin utgångspunkt i förslagen från Göran Stiernstedts tidigare utredning »Effektiv vård«, ingår också att särskilt beakta resursöverföringen från sjukhus till primärvård.

– I ett första steg kanske det mer handlar om överföring av kompetenser från den traditionella akutsjukhusvården till den nya nära vården och därmed överföring av resurser. Det kan handla om fysisk förflyttning, att medarbetare arbetar någon annanstans än i dag, men det kan också handla om att tillgängliggöra kompetenser. Exempelvis med hjälp av digitala lösningar. Även där måste man tänka resursöverföring och diskutera kring ekonomiska styrmodeller för att åstadkomma effekten som alla är överens om, säger Anna Nergårdh.

Hon har i dagsläget svårt ett ange exakt hur stora resurser primärvården bör ha i framtiden.

– Det är för tidigt att säga. När vi nu tittar på ett nationellt ramverk för primärvårdens uppdrag så beror resurssättningen på vad det är som ska ligga i det uppdraget, vem som gör vad i sjukvårdssystemet.

Just frågan om definitioner är i sammanhanget viktig, menar Anna Nergårdh. Men i både diskussionerna om att ställa om sjukvården, och i Anna Nergårdhs första delbetänkande som lämnades i juni, används flera begrepp som »nära vård« och »första linjens hälso- och sjukvård« och »primärvård« omväxlande.

Anna Nergårdhs utredning fick också nyligen ett tilläggsuppdrag som bland annat handlar om att se över begreppen öppen och sluten vård. Anna Nergårdh uppfattar dessa två begrepp som problematiska och att de kan försvåra för en modern utformning av vården, både utifrån patienters och verksamheters behov.

– Vad som ingår och vad som ligger på de olika aktörerna är det vi ska diskutera det närmaste året. Till viss del tror jag att man måste utforma det på huvudmannanivå utifrån befolkningens behov och de egna förutsättningarna, och vissa delar behöver utformas på verksamhetsnivå. Men i alla förslag vi lägger fram måste vi titta på resurssättning och överföring, säger Anna Nergårdh.

Men mellan tummen och pekfingret, handlar det i framtiden om 30 procent av resurserna till primärvården? Eller kanske hälften?

– Det är svårt att säga. När man omvärldsbevakar och tittar på andra sjukvårdssystem så ser det väldigt olika ut, men det hänger återigen nära ihop med vad man definierar som ingående i primärvård. Det är svårt att sätta en procentsiffra i nuläget, men absolut en avsevärt större andel, så kan man säga.

Västra Götalandsregionen är den region där nettokostnaden för primärvården är högst, omkring 20 procent av de totala sjukvårdskostnaderna.

– Det är svårt att förklara vad det är vi gör som andra inte gör. Men det har funnits en tydlig plan för att öka andelen primärvård här i regionen. Men jag kan inte svara på exakt vad vi gör som gör att det kostar mer, säger Ann Söderström, hälso- och sjukvårdsdirektör i Västra Götalandsregionen.

Hon vill inte heller nämna en specifik procentandel av resurserna som bör gå till primärvård i framtiden, och även hon lyfter fram frågan om vad som ska ingå i begreppen.

– Det är svårt att säga en siffra. Det är också den nära vården som ska växa. Primärvården måste vara basen i den nära vården, men vad exakt som är primärvård och vad som är nära vård men inte primärvård är svårt att säga. Vi vill få ut mer vård i den nära vården, men det behöver inte bara vara primärvård.

Läkartidningen har tidigare berättat om att Västra Götalandsregionen i våras antog en egen strategi utifrån Göran Stiernsteds utredning. Ett mål är just att stärka primärvården. Men trots den nya strategin och det faktum att man förra året la mest resurser på primärvården av alla landsting vill Ann Söderström inte hålla med om påståendet att Västra Götaland är det landsting som kommit längst i omställningsarbetet.

– Jag tror inte att någon kan säga att de har kommit längst. Alla landsting och regioner jobbar med det här och vi sneglar på varandra och lär väldigt mycket av varandra. Jag tycker det är en väldigt god samarbetsanda mellan landstingen och det är spännande. Man har kommit olika långt inom olika områden. Vi har till exempel varit tidiga med mobil närsjukvård i vissa delar i av regionen, men det har andra också tagit upp och vidareutvecklat och kanske kört om oss i vissa delar. Det är en ständig utveckling, säger Ann Söderström.

Anna Nergårdh håller inte heller med om att man kan säga att Västra Götaland kommit längst eller att Gotland och Västernorrland, som hade lägst primärvårdskostnader förra året, har längst väg att gå för att ställa om.

– Jag tycker att det är för enkelt att uttrycka det så. Även om det förstås finns saker som förenar och behöver vara lika i landet – tio miljoner människor är internationellt sett inget stort sjukvårdssystem – så finns skillnader som gör att utformningen kommer att se olika ut i olika delar av landet. Det är lite för förenklat att bara ta dagens värden och säga hur långt man har kommit, men jag tror att det kan vara ett framgångsrikt sätt för att följa den här förändringen, hur resursen faktiskt flyttar över tid.

Vad kan skillnaderna i utformning mellan olika landsting bestå i?

– Hur man organiserar sin sjukvård på bästa möjliga sätt utifrån befolkningens behov kan skilja beroende på demografi, geografi och andra förutsättningar.

Anna Nergårdhs nästa delbetänkande ska lämnas till regeringen i juni nästa år. Slutbetänkandet, som inkluderar en analys av begreppen öppen och sluten vård, ska lämnas senast den 31 mars 2019.

Läs också:

SLF: Först en attraktiv primärvård – sedan utökat ansvar

Utredare ska se över begreppen öppen och sluten vård

Ny vårdgaranti lovar bedömning inom tre dagar 

»Jag är rädd att vi bygger luftslott«

»Vi måste våga prata om listningstak«

Arbetet med att omvandla vården har startat

Hennes uppdrag – förändra sjukvården: »Det här är en systemförändring«