Ledande alkoholforskare har länge velat att svenska myndigheter tar fram riktlinjer om lågriskkonsumtion av alkohol, på samma sätt som gjorts i många andra länder. Men nu tar alltså Stockholms läns landsting saken i egna händer och ger Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin i uppdrag att ta fram ett förslag till riktlinjer för landstingets räkning.

– Det är väldigt bra att ett stort landsting som Stockholm gör det här – i synnerhet som ingen central myndighet har gjort det. Förhoppningen är att vi ska bli klara under hösten, säger Peter Allebeck, professor i socialmedicin vid Karolinska institutet och överläkare vid Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin.

De riktlinjer som ofta används i dag i Sverige kommer från en kunskapsöversikt som dåvarande Statens folkhälsoinstitut tog fram 2005. Där anges gränsen för riskbruk av alkohol till nio standardglas i veckan för kvinnor och 14 för män. De gränserna finns också med i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder.

– Men det finns ny kunskap om alkohol och risker och ett annat sätt att se på det här i dag. Såväl den skyddande effekten mot hjärt–kärlsjukdom som skillnaden mellan kvinnor och män är omdiskuterad. Överhuvudtaget vill vi komma ifrån begreppet riskbruk. I dag talar man i stället om riktlinjer för att hålla en konsumtion som innebär låg risk för skador, säger Peter Allebeck.  

– Vi kommer väl att ta fram någon sorts rekommenderad nivå där risken för skador ökar särskilt mycket, men den nivån får vi diskutera. Men det kommer också att bli en bredare diskussion, där fler aspekter vägs in. Helt enkelt mer fullödiga riktlinjer där man tar hänsyn till ålder, kön och olika situationer i livet.

Peter Allebeck tror att de riktlinjer som Stockholms läns landsting nu tar fram kommer att få stor spridning till andra landsting. Han skulle dock fortfarande gärna se att riktlinjer också tas fram på ett nationellt plan.

I en artikel i Svenska Dagbladet i mars i år ansåg representanter för Folkhälsomyndigheten att eventuella riktlinjer var en fråga för Socialstyrelsen och vice versa.

Sedan dess har de båda myndigheterna haft en dialog för att klargöra sina respektive roller, enligt Marie Risbeck, chef för enheten för alkoholprevention vid Folkhälsomyndigheten.

– Tyngdpunkten hos oss är uppföljning och kunskapsstöd vad gäller förebyggande insatser. Då är det inte relevant att gå ut med olika typer av risknivåer, säger hon.

Inte heller Socialstyrelsen har för närvarande några planer på att göra en översyn av riskbruksnivåer för alkohol, enligt Anna Mattsson, projektledare för Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder som just nu är under revidering.

Hon betonar dock att myndigheten har en fortsatt dialog med Folkhälsomyndigheten på området.