Det var för ett år sedan som Karolinska institutet, KI, tog fram en åtgärdsplan för att komma tillrätta med de brister som framkommit efter Macchiarini-ärendet. Åtgärdsplanen bygger både på rekommendationer från Sten Heckschers utredning och från en egen internrevision. Tanken var att arbetet med att genomföra åtgärdsplanen skulle pågå under 2017.
– Alla åtgärdspunkter är antingen genomförda eller har en plan för hur de långsiktigt ska lösas. Men ofta har det krävts mer överväganden än man tänkt från början, vilket gör att genomförandet tar längre tid än planerat, säger Sven-Erik Dahlen, professor vid institutet för miljömedicin till KI:s webbplats.
Han är också ordförande i den samordningsgrupp som har till uppgift att följa upp genomförandet av åtgärdsplanen. Samordningsgruppen har nu lämnat en lägesrapport.
Bland genomförda åtgärder, som Läkartidningen tidigare rapporterat om, nämns bland annat nya rutiner vid misstänkt oredlighet i forskning och krav på elektronisk forskningsdokumentation. Det har också införts förbättrade rutiner vid rekrytering, exempelvis för referenstagning och CV-granskning, samt nya riktlinjer för bisysslor.
Dessutom nämns etikrådets nya roll, som innebär att rådet inte ska utreda oredlighetsärenden utan i stället arbeta strategiskt med frågor rörande etik inom forskning. Tanken är att etikrådets ledamöter ska utses under hösten.
En annan nyhet som relaterar till det etiska arbetet är att KI:s styrelse, konsistoriet, inom kort kan ta beslut om att införa ett »vetenskapligt ombud« på KI, en ombudsmannafunktion som ska stötta det etiska utvecklingsarbetet. Det skriver styrelseordförande Mikael Odenberg i sin blogg.
Ansvarsfördelningen mellan KI och Karolinska universitetssjukhuset är också en sak som tydligare klargjorts. Nu används ett nytt gemensamt intyg gällande ansvaret vid klinisk forskning, vilket ska skrivas under av verksamhetschef vid aktuell sjukvårdsenhet, forskningsledare och prefekt.
– Det har funnits tidigare men nu är åtagandet starkare. KI och sjukhuset har också fördjupat samtalen om klinisk forskning genom gemensamma arbetsgrupper, men det behövs mer sådant samarbete mellan KI och sjukvården i flera frågor, säger Sven-Erik Dahlen.
KI gör också en översyn av ledarskapsutbildningar gällande etik och regelefterlevnad och har beslutat att en utbildning för nya prefekter och administrativa chefer ska bli obligatorisk.
Samordningsgruppen anser dock att utbildningsinsatser också behövs för forskargruppsledare, samt att introduktionskurserna för nyanställda bör vidareutvecklas och bli obligatoriska för alla oavsett bakgrund.
– Vi föreslår att det införs en obligatorisk utbildning för samtliga forskargruppsledare i form av en regelbundet repeterad webbkurs, säger Sven-Erik Dahlen.
Dessutom vill samordningsgruppen att det ska bli en mer systematisk uppföljning av redovisning av bisysslor. Också externa medarbetare bör redovisa eventuella bisysslor.
Andra delar som fick kritik var till exempel delegationsordningen på KI. Arbetet med det har enligt KI växt till en större översyn av det interna regelverket som väntas bli klar först nästa år.
Samordningsgruppen rekommenderar att en ny avstämning av åtgärdsarbetet görs vid halvårsskiftet 2018.
Läs också:
KI inför krav på elektronisk forskningsdokumentation