I september dömdes en dansk läkare för något som i dansk lag kan liknas vid grov oaktsamhet. Läkaren hade sagt till en sjuksköterska att göra en blodsockermätning. Men sjuksköterskan glömde det, och läkaren skrev inte in något i journalen om mätningen. Senare avled patienten, troligen av hypoglykemi, skriver den danska läkartidningen Ugeskrift for Læger, som gått igenom fallet.
Domen har orsakat stor uppmärksamhet, inte minst bland danska läkare som debatterar ämnet flitigt och menar att frågan är principiell. Under hashtaggen #detkuhaværetmig, »det kunde ha varit jag«, samlas professionen i sociala medier till stöd för den fällda kollegan. En Facebookgrupp har fått tusentals medlemmar.
– Vi vill uppmärksamma att det inte nödvändigtvis är ett läkarfel som gör att en patient dör. Det kan vara ett systemfel, och systemet är helt enkelt för pressat, säger Iza Alfredsen, som tidigare arbetat med den dömde läkaren, till Danmarks Radio.
Historien började natten den 5 augusti 2013 när en patient kom in med magsmärtor till Svendborg sygehus, i sydöstra delen av Fyn. Patienten hade under en längre tid lidit av periodvisa magsmärtor, vilka dock avtagit, och patienten triagerades grön av en sjuksköterska.
En ung jourläkare såg i journalen att patienten hade diabetes och att denne inte fått sitt blodsocker mätt sedan ankomsten till sjukhuset. Läkaren bad då muntligen en sjuksköterska att göra en mätning. Sjuksköterskan glömde dock bort det, och läkaren gjorde ingen notering i journalen om en mätning. Detta skeende kom att bli centralt i domstolen.
Läkaren la in patienten trots grön prio, med förhoppningen att snabbare få till stånd en CT för att ta reda på orsaken till buksmärtorna. Inte heller efter inläggning mättes blodsockret då sjuksköterskan som tog emot patienten inte kände till dennes diabetes. Sjuksköterskan gjorde dock en notering att patienten kräkts flera gånger och fått läkemedel för det, förskrivet av den unga läkaren, och att patienten fastade inför CT. Vem som ordinerat fastan var oklart; den unga läkaren minns det inte.
Knappt sju timmar efter ankomst till akuten blev patienten okontaktbar, lades in på intensivvårdsavdelning och fick en akut CT. Då upptäcktes att blodsockret var 1,8 mmol/l, vilket också uppgetts som den troliga orsaken till de svåra hjärnskador som patienten fick. Patienten låg i koma till sin död 1 september 2013.
I domstolens första instans friades både den unga jourläkaren och en äldre, mera erfaren läkare som haft bakjour vid tillfället. Men i nästa instans fälldes den yngre läkaren och dömdes till böter på 5 000 danska kronor, cirka 6 500 svenska kronor. Motiveringen gick ut på att läkaren inte gjort en journalanteckning och inte heller på annat sätt försäkrat sig om att patientens blodsocker kontrollerats. Därtill hade läkaren inte informerat bakjouren om situationen.
Läkaren som hade bakjour hade gått igenom journalen morgonen efter att patienten kommit in, dock med fokus på kirurgiska aspekter och utan att notera informationen om diabetes och blodsocker. En notering om genomgången gjordes i journalen, och när den yngre läkaren senare såg den, antog hen att hen inte behövde göra något ytterligare.
Domstolen har inte kunnat fastslå att bakjouren gjort sig skyldig till lagbrott, delvis beroende på att läkaren inte kunde förväntas känna till alla aspekter i patientens fall, däribland blodsockermätningen som aldrig journalfördes.
Under utredningen har den danska polisen rådfrågat Styrelsen for patientsikkerhed, en myndighet som sorterar under den danska motsvarigheten till Socialdepartementet. Karsten Bech, sektionschef på myndigheten, tycker att stödkampanjen i sociala medier är ett problem.
– Om det är så många läkare i Danmark som verkligen menar att det lika gärna kunde ha varit de som varit den unga läkaren i Svendborgsfallet, har sjukvården ett jätteproblem, säger han till Ugeskrift for Læger.
Ordföranden i det danska läkarförbundet, Andreas Rudkjøbing, menar att domen mot den fällda läkaren är orimligt hård. Han säger i ett uttalande som Ugeskrift for Læger har citerat, att det har skett ett fel som är tragiskt för patienten och anhöriga, men att det är Lægeforeningens åsikt att domen är fel och att den kan få stora konsekvenser för andra läkare i liknande situationer.
– Många läkare tänker med rätta att »det kunde ha varit jag«. Ingen går till arbetet för att göra fel, men de vet att det kan hända. Det är därför avgörande för läkarkåren att få en entydig juridisk bedömning om fel av denna karaktär verkligen kan ses som allvarlig oaktsamhet eller vårdslöshet.
Han, liksom många andra danska läkare, menar att fallet är principiellt viktigt: ska en läkare vara orolig för att fällas i domstol om något går fel, och hur påverkar det arbetet?
– I detta olyckliga fall är det så många systemfel och strukturella fel, tidspress och otydliga förfaranden, och det bekymrar mig att skulden läggs på yngsta man på däck, säger Yngre lægers ordförande Camilla Rathcke till Ugeskrift for Læger.
Hon menar att domen lämnar unga läkare i en osäker situation där det är otydligt om en mer senior bakjour verkligen är med och tar ansvar.
– Vi har ett behov av tydliga riktlinjer för när det är primärjouren och när det är bakjouren som har ansvaret och för vad. Annars riskerar unga läkare att bli så försiktiga att det kommer i vägen för deras arbete.
Läs också:
