I stället för dagens system med en primärjour på akuten – oftast en AT-läkare – med stöd av kirurgbakjour, ska en akutjourlinje med specialistläkare införas. Kirurgbakjouren tas bort och läkarna får i stället vända sig till bakjouren i Karlstad, åtta mil bort.

Lars Thornström, ST-läkare i kirurgi vid Sjukhuset Torsby och ledamot i Värmlands läkarförenings styrelse, är mycket kritisk.

– Landstinget säljer in detta som ett offensivt förslag för att öka kvaliteten. Det är väldigt positivt formulerat. Men vi ser det helt klart som ett steg mot en nedläggning av sjukhuset.

I januari förra året fick flera verksamhetschefer i uppdrag att ta fram ett förslag till förändrat sjukhusuppdrag, där bakjours- och primärjoursuppdraget för kirurgi skulle tas bort. Konsulter kopplades även in för att utreda olika lösningar.

Det hela landade i det förslag som landstingsstyrelsen i Värmland nyligen klubbat igenom. Det innebär att sex specialistläkare ska anställas för att rotera på dygnspass – den nya akutjourlinjen. Det kan vara specialister i allmänmedicin, ortopedi, akutmedicin, kirurgi eller anestesi. Läkarna ska även ansvara för inneliggande patienter inom kirurgi och ortopedi under nätter och helger.

– Vi vill säkerställa kvaliteten, patientsäkerheten och sjukhusets långsiktiga hållbarhet. Vi vill ha ett bra sjukhus i Arvika och vi tror att beslutet skapar förutsättningar för det, säger landstingsrådet Fredrik Larsson (M) till Nya Wermlands-Tidningen.

Läkarföreningen håller inte alls med.

– Det låter proffsigt med specialistläkare, men det är missvisande eftersom det inte betyder specialist för sin arbetsuppgift. För att vara specialist på en kirurgisk akutmottagning ska man vara kirurg eller akutläkare. I detta fall är det fråga om en legitimerad läkare som har stöd per telefon av specialist i Karlstad. Vi bedömer att kvaliteten minskar. Det här är en sämre lösning än att ha AT-läkare uppbackad av en operationskapabel bakjour på plats i Arvika, säger Lars Thornström.

Föreningen befarar att sjukhuset har reducerats till en vårdcentral inom några år. Lars Thornström räknar upp flera anledningar till det.

För det första tror han att det kommer att vara oerhört svårt att rekrytera specialistläkare till akutjourlinjen.

– För mig förefaller det otroligt att till exempel en specialist i allmänmedicin vill gå primärjourer på akuten samt ronda kirurgpatienter som har opererats i Karlstad.

Utan akutkirurgi och en långsiktig och tydlig plan för vad som ska opereras, tror han även att det kommer att vara fortsatt svårt att rekrytera kirurger. Utan akutkirurgi, befarar läkarföreningen dessutom att anestesijourlinjen på sikt förvinner av kostnadsskäl – vilket skulle göra det svårt att ta hand om medicinpatienter som behöver eller kan behöva intensivvård.

– Och då är vi nere på en vårdcentral ungefär, konstaterar Lars Thornström.

Läkarföreningen är också kritisk till processen bakom förändringarna. De uppger att de fick kännedom om förslaget så sent att de inte hann göra någon risk- och konsekvensanalys. I stället författade de tillsammans med representanter från Vårdförbundet ett brev som bifogades förslaget, där facken varnar för att patientsäkerheten och arbetsmiljön riskerar att försämras kraftigt.

Läkarföreningen anser att man i stället bör bygga upp en kirurgklinik i Arvika som har både planerad och akut kirurgi.

– Jag tror att bemanningsproblemen i Arvika handlar om att uppdrag och styrning har varit otydlig, säger Lars Thornström.

Vid Sjukhuset Torsby, där Lars Thornström arbetar, är situationen en annan. I Torsby saknas tjänster för ST-läkare i kirurgi när de har blivit specialister.

– Alla ST-läkare har velat stanna de senaste fyra åren. Ordnar man verksamheten med ett tydligt, långsiktigt uppdrag och en väl fungerande verksamhetsledning i Arvika, tror jag inte att det är svårt att rekrytera kirurger dit.

Förutom den förändrade organisationen på akutmottagningen i Arvika har landstingsdirektören fått i uppdrag att arbeta för att Sjukhuset Arvika i framtiden får en kliniklös organisation med en sammanhållande chef. En närsjukvårdsavdelning ska också inrättas.

Flera tunga år för Sjukhuset Arvika

Bakgrunden till förslaget är de problem som sjukhuset tampats med de senaste åren. På grund av den dåliga läkarbemanningen har kirurgverksamheten gått på lågvarv. Det råder även brist på handledare åt AT- och ST-läkare. Chefsposter är vakanta, patientsäkerhetskulturen brister och samverkan inom den kirurgiska verksamheten i Landstinget Värmland beskrivs som otydlig.

Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har gjort flera inspektioner på sjukhusets kirurgiska verksamhet de senaste åren, vilket har resulterat i krav på åtgärder för att förbättra patientsäkerheten.