Läkemedelsutredningen – med Toivo Heinsoo i spetsen – har bland annat som uppdrag att föreslå hur Sveriges finansiering av läkemedel ska se ut.
I dag ligger det formella finansieringsansvaret hos landstingen. Det särskilda statsbidraget för förmånsläkemedel innebär dock i praktiken att staten och landstingen delar på ansvaret, uppdelat efter förskrivnings- och rekvisitionsläkemedel.
Nu lanserar Toivo Heinsoo tre olika modeller för hur ansvaret för finansiering av läkemedel kan se ut. Att staten tar över hela ansvaret, att landstingen ensamma står för finansieringen, eller att ansvaret även fortsättningsvis delas mellan staten och landstingen.
Han bedömer att en landstingsfinansiering av läkemedel skulle kunna vara bra för kostnadskontroll och ett sammanhållet ansvar för sjukvården.
Mål som jämlikhet, snabbt och brett upptag av innovationer och samhällsekonomisk effektivitet skulle däremot inte främjas lika tydligt.
Det skulle alltså kunna vara så att staten även fortsättningsvis borde ansvara för en del av finansieringen, men för att kunna ta ställning till det behövs djupare analyser, konstaterar Toivo Heinsoo.
Att staten ensam skulle stå för finansieringen av alla läkemedel anser han dock är orealistiskt.
Framöver planerar Toivo Heinsoo att dyka djupare ner i ett antal frågeställningar. Det handlar bland annat om vilka problem som kan lösas genom att ta bort uppdelningen mellan förmånsläkemedel och rekvisitionsläkemedel.
Men också om vilka hinder som finns för att ta bort gränsdragningen samt om vilka konsekvenserna skulle bli för landsting, patienter och till exempel apotek.
Läkemedelsutredningen är den första översynen av finansieringsordningen för förmånsläkemedel sedan 1998 då kostnadsansvaret för läkemedelsförmånerna formellt övergick från staten till landstingen.
I utredningen ingår också att se över systemet för prissättning och subvention, som infördes för 15 år sedan.
Utredningen ska lämna sitt slutbetänkande till regeringen senast den 1 december 2018.
