Det har snart gått sju år sedan Stefan Lindgren, professor i internmedicin i Lund, fick i uppdrag av regeringen att utreda vägen till läkarlegitimation.
Före sommaren tillsatte Utbildningsdepartementet en referensgrupp med uppgift att skruva vidare på kunskapsmålen i Stefan Lindgrens utredning. Mål som ska ligga till grund för en ny sexårig läkarutbildning.
– Det har varit en långkörare kan man säga, konstaterar Sofia Rydgren Stale, ordförande i Läkarförbundets utbildnings- och forskningsdelegation, som suttit med i referensgruppen.
I gruppen sitter bland annat en representant från varje fakultet, två studentrepresentanter, representanter från Sveriges yngre läkares förening, Sveriges Kommuner och landsting och Läkaresällskapet.
I slutet av veckan har gruppen sitt sista möte och väntas bli färdiga med sitt förslag. Det ska sedan beredas inom regeringskansliet och skickas ut på remiss. I juni 2018 ska förslag till beslut läggas fram i riksdagen, enligt Sofia Rydgren Stale.
Hon ser arbetet som ett konkret startskott för en sexårig läkarutbildning.
– Vi tror inte att det finns något motstånd i riksdagen, utan sannolikheten att det går igenom borde vara hyfsad. Man har ju berett detta sedan 2011, säger hon.
Går beslutet igenom får universiteten i uppdrag att skriva om sina läroplaner.
– En del har redan i dag tagit höjd och påbörjat arbetet. För andra var det länge sedan man skrev om sina läroplaner och man kommer därför ha en längre tids arbete framför sig, säger Sofia Rydgren Stale.
Det handlar om omfattande förändringar.
– Man kan inte bara lägga till sex månader utan måste skriva om utbildningen i sin helhet – alla kursplaner för alla terminer.
Därefter kommer samtliga lärosäten att få ansöka om nytt tillstånd att få examinera läkare. Först höstterminen 2020 eller vårterminen 2021 väntas de första läkarstudenterna kunna börja.
– Det innebär att första kullen som går ut med stor sannolikhet blir 2027. Så det är alltså då man kan börja med BT, säger Sofia Rydgren Stale, apropå det förslag om en bastjänstgöring (BT) som gemensam introduktion till läkares specialisttjänstgöring som regeringen presenterade på onsdagen.
Även Magnus Hultin, som är programansvarig för läkarprogrammet vid Umeå universitet och har suttit med i gruppen, ser referensgruppens arbete som ett ordentligt kliv framåt.
– Samtliga fakulteter väntar på att sjösätta en ny utbildning. Men vi har inte fått några klara besked ännu om när och hur. Jag ser den här beredningen som ett steg på vägen mot en sexårig utbildning.
Enligt både Magnus Hultin och Sofia Rydgren Stale har det funnits en stor samsyn i referensgruppen om kunskapsmålen.
– Vi har haft ett bra underlag i form av Stefan Lindgrens utredning och bra diskussioner utifrån det. Det är en bred referensgrupp. Därför blir det förhoppningsvis en bra förankring och beredning av de föreslagna målen, säger Magnus Hultin.
En del kunskapsmål har dock skapat mer diskussion än andra. Enligt Sofia Rydgren Stale har det framför allt blivit diskussion om mål som handlar om att lära sig om styrning och organisation.
– Läkarförbundet har jobbat hårt på att få in en tydligare skrivning om det. Det handlar ju om att förstå hur man lägger upp hälso- och sjukvården och det system som man arbetar inom.
Referensgruppen har inte fått ta del av Jens Schollins utredning om introduktion till ST. Något som Sofia Rydgren Stale beskriver som frustrerande.
– Det hade varit lättare om vi hade haft möjlighet att ta del av allting i en helhet i stället för att skriva examensmål utan att veta vad som finns mellan examen och en ST.
En annan utmaning har varit att ta fram kunskapsmål som är hållbara över tid, tycker hon.
– För att det ska fungera måste de vara väldigt övergripande.
Målen är uppbyggda runt tre huvudteman: kunskap, kompetens och förhållningsätt. Enligt förslaget ska läkarexamen ligga till grund för läkarlegitimation. I den nya examensbeskrivningen lyfts därför vetenskaplig och professionell kompetens och förmåga till medicinskt beslutsfattande fram.
– Det är viktigt eftersom man ska kunna ansöka om legitimation i samband med att man får ut sin examen, säger Sofia Rydgren Stale.
En annan förändring är att universiteten i princip blir ansvariga för utbildningen ända fram till examen. Den nya läkarutbildningen ska därför innehålla långa perioder av verksamhetsintegrerat lärande.
– Det är viktigt att man kontrollerar att läkaren är lämplig att arbeta som läkare. Det är svårt om man snuttifierar alltför mycket, är lite här och där, och ingen riktigt följer en över tid, säger Sofia Rydgren Stale.
Hon tycker även att det är viktigt att läkarstudenterna inte bedöms enkom via exempelvis en stor sluttentamen utan att de utvärderas och bedöms kontinuerligt under utbildningens gång.
Läs också:
Tre förslag på kunskapsmål från referensgruppen:
- Visa såväl bred som djup kunskap inom det medicinska området.
- Visa fördjupad förmåga att självständigt diagnostisera de vanligaste sjukdomstillstånden och i samverkan med patienten handlägga dessa.
- Visa förmåga till självreflexion, empati och ett professionellt förhållningssätt.
Snårig väg mot ny läkarutbildning
- 2010 börjar Utbildningsdepartementet förbereda en eventuell översyn av läkarutbildningen. Bakgrunden är bland annat kritik om att den svenska utbildningen inte lever upp till EU:s regelverk.
- Året därpå beslutar regeringen att en utredning ska startas. Målet är en mer genomtänkt och tydlig utbildning.
- I mars 2013 presenterar regeringens utredare Stefan Lindgren sitt förslag. Han föreslår att läkarutbildningen ska förlängas från 11 till 12 terminer och att AT-tjänstgöringen, som funnits i 40 år, ska slopas. Universiteten blir därmed ensamma huvudmän för utbildningen. En ny examensbeskrivning med fler mål föreslås också.
- I december 2013 uppmanar rektorerna vid lärosätena som ger läkarutbildning regeringen att agera. De skriver att de är förvånade att förslaget till en »framåtriktad och välbehövlig« förändring av läkarutbildningen inte skickats ut på remiss, snart nio månader efter att det låg klart.
- Utbildningsdepartementet uppger att oklarheter kring de ekonomiska konsekvenserna är skälet till att förslaget om en förändring av läkarutbildningen inte skickats ut på remiss.
- I april 2015, efter att förslaget legat vilande på Utbildningsdepartementet i två år, beslutar regeringen att utredningen om en ny läkarutbildning ska ut på remiss.
- Förslaget får i stort tummen upp men krav på att den kompletteras med en introduktionstjänst förs fram av bland andra Läkarförbundet.
- I juli 2016 får Jens Schollin, tidigare rektor vid Örebro universitet, i uppdrag av regeringen att genomföra en översyn och lämna förslag till ett sammanhållet system för läkarens grundutbildning och specialisering.
- 31 maj 2017 är Jens Schollin färdig med sin utredning. Han berättar om innehållet i grova drag – att införa en ny tjänst, bastjänstgöring. Men själva utredningen blir offentlig först 22 november när den skickas ut på remiss.
- Före sommaren 2017 får en referensgrupp i uppdrag av Utbildningsdepartementet att ta fram ett förslag på examensbeskrivning för en sexårig läkarutbildning med Stefan Lindgrens utredning som grund. Gruppen har sitt sista möte i slutet av denna vecka.
