Umeå i mars 2014: Ledningen för Norrlands universitetssjukhus har godkänt Jimmie Åkessons besök vid Geriatriskt centrum, men utanför en vårdavdelning tar det stopp. En underläkare blockerar vägen och nekar den sverigedemokratiska partiledaren tillträde med hänvisning till patientsäkerheten.

Läkaren får hård kritik av arbetsgivaren och blir tillrättavisad, men får också starkt stöd från kollegor som ser besöket som illa planerat och Sverigedemokraterna som ett parti med värderingar som går emot landstingets likabehandlingsplan.

– Vi är bättre rustade inför kommande valrörelse och jag känner mig ganska trygg med att det som hände 2014 inte ska upprepas, säger Anders Sylvan, då som nu landstingsdirektör i Västerbotten.

Han pekar på de riktlinjer med modifierade bestämmelser för partipolitiska besök som antogs efter förra valrörelsen, där det framgår att sådana besök är välkomna, men att verksamhetens behov alltid går först. Besöken måste också alltid arrangeras med respekt för patienterna.

– En bärande del i kritiken då var att personalen inte fick tillräcklig information, men nu finns tydliga regler om att informera berörda medarbetare i god tid. Vi är också mer restriktiva med patientkontakter – om det ska bli aktuellt måste det godkännas av patienterna i förväg, säger Anders Sylvan.

Men att bara informera personalen är inte tillräckligt, tycker Umeåläkaren och doktoranden Ida Linander.

Hon var mycket kritisk till hur landstinget hanterade Jimmie Åkessons besök 2014.

– Jag har svårt att se att de nya riktlinjerna gör någon skillnad. Många i personalen var väldigt upprörda, och de invändningar som fördes fram har man inte tagit hänsyn till. Landstinget vill exempelvis bara informera personalen, men inte ge någon möjlighet att påverka, säger Ida Linander.

Hon tycker att riktlinjerna har ett märkligt fokus, med skrivningar om vad personalen inte får göra på arbetstid.

– Det påstods att det var vi – och inte Sverigedemokraterna – som politiserade besöket. Vi protesterade faktiskt mot Åkesson på vår lunchrast, om nu det skulle vara det viktigaste, säger hon och fortsätter:

– Det hade varit mer passande om landstinget lagt energi på hur man får ihop SD-politik med den likabehandlingsplan som finns och även konsekvenserna för personal som protesterat och fått utstå näthat och andra trakasserier, liksom för patienter eftersom besöket genomfördes i patientnära lokaler.

Riktlinjerna i Västerbotten togs fram efter diskussioner i den centrala samverkansgrupp som finns inom landstinget, med bland annat Västerbottens läns läkareförening som en facklig part.

– Det finns en likställighetsprincip i lagen att ta hänsyn till och utifrån det tyckte vi att de nya riktlinjerna var rimliga. Verksamhetscheferna får nu ett tydligare
ansvar än tidigare för att förhindra att politiker bara klampar in på en avdelning utan att det förankrats bland personal och patienter, säger Nino Bracin, distriktsläkare och tidigare ordförande för läkareföreningen.

Nuvarande ordförande Cecilia Nordenson, överläkare och specialist i kirurgi vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå, pekar på en viktig del i riktlinjerna:

– Vad jag förstår skrev man ihop riktlinjer redan i samband med valet 2014, men de verkar sedan ha hamnat i en byrålåda. Där framgår det tydligt att det är verksamhetschefens ansvar både att informera om regelverket och se till att det efterlevs.

– Dock verkar ingen känna till dokumentet, och det är inte heller sökbart. Detta måste man ta tag i och se till att medarbetarna informeras om inför valet 2018 så att alla känner till vad som gäller, säger hon.

Några av de vårdgivare som antagit riktlinjer för politikerbesök har specifikt tagit upp risken för ordningsstörningar som en grund för att neka studiebesök.

I Västerbottens riktlinjer finns endast en vag skrivning om att verksamhetens behov måste ha företräde.

– Vi har tidigare varit lite naiva och inte beaktat det intrång i verksamheten som partipolitiska besök kan innebära för både patienter och personal. Vi har höjt vår beredskap på det området och kan inte acceptera att medarbetare som framför åsikter blir trakasserade på olika sätt, säger Anders Sylvan.

Vad är ditt budskap i dag till den personal som protesterade 2014?

– Jag träffade ju den grupp som var särskilt kritisk för att lyssna till deras åsikter och det intrång man upplevde på sina arbetsplatser. Efter det mötet har jag respekt för hur de tänkte och den säkerhetsrisk man utsatte sig för. På samma sätt kan jag ha förståelse för hur den läkare som stoppade Jimmie Åkesson agerade, men samtidigt måste vi vara öppna för besök av förtroendevalda och kan inte göra skillnad mellan olika partier.

Västerbottens läns landsting har tagit intryck av den promemoria som Sveriges Kommuner och landsting (SKL) formulerade 2014 som vägledning för studiebesök av politiska partier inom vården.

Grundläggande i SKL:s promemoria är att »verksamhetens behöriga gång« ska ha företräde och att vårdgivare har rätt att begränsa tillträde till sina lokaler så länge det inte sker godtyckligt eller diskriminerande mot något parti.

– Vi fick en hel del frågor inför förra valet om hur vården bör hantera politikerbesök och utifrån det tog vi fram promemorian, säger Ann Sofi Agnevik, jurist på SKL.

– Rent allmänt är det en svår fråga att hantera och det finns även en ovana inom hälso- och sjukvården jämfört med exempelvis skolans område, där man har en större tradition kring att politiska partier kommer på besök som en del av demokratiundervisningen.

Bristen på rättspraxis inom vården gör det svårare att tolka de bestämmelser som finns, och i viss mån kan SKL:s rekommendationer ses som motsägelsefulla.

SKL skriver exempelvis att medarbetares oro kring studiebesök måste tas på största allvar, och arbetsgivarens arbetsmiljöansvar poängteras. Men samtidigt ser SKL det som tveksamt att personalens missnöje mot ett partis åsikter kan ses som ett skäl för att neka politikerbesök.

– Inom skolan finns en praxis med rätt att begränsa partiers tillträde av ordningsskäl, men det måste ske objektivt och inte utifrån ett partis politik. Vår bedömning är att det går att tillämpa även för ett sjukhus. Ett urval måste då ske på objektiva grunder, exempelvis ett partis storlek, där en naturlig gräns kan vara om man finns representerad i riksdagen eller regionfullmäktige, säger Ann Sofi Agnevik.

Hon tillägger att en uppdatering av SKL:s rekommendationer för studiebesök i vården kan komma i början av nästa år, men att det knappast blir några stora förändringar.

 

Läs också:  

Olika regler i olika landsting

Tidigare artiklar:

Läkaren som försökte stoppa Åkesson kritiseras av landstinget

Umeåläkare upprörda över landstingets reaktion

Läkare mordhotas efter SD-besök i Umeå