Enligt SCB kommer det att bli svårt att täcka det framtida personalbehovet inom vården och omsorgen. Man pekar särskilt ut en fortsatt och i vissa fall sannolikt förvärrad brist på specialistutbildade sjuksköterskor, barnmorskor och röntgensjuksköterskor fram till år 2035.
För läkare beräknas det däremot på sikt uppstå en balans mellan tillgång och efterfrågan. Men förutsättningen för det är enligt SCB ett fortsatt »invandringsöverskott« på cirka 500 utlandsutbildade per år. I den gruppen finns dels läkare som är födda och utbildade utomlands, dels den stora gruppen svenskar som utbildar sig till läkare i ett annat EU-land. Utan det tillskottet beräknas det bli ett underskott på cirka 10 procent år 2035.
SCB påpekar även att tillgång och efterfrågan kan skilja sig mycket åt mellan olika läkarspecialiteter.
I dag börjar ungefär 1 700 personer på läkarprogram i Sverige varje år. Examensfrekvensen är runt 90 procent – det vill säga 1 500 examinerade läkare årligen. Pensionsavgångarna bland läkare väntas bli stora eftersom cirka 55 procent av dagens verksamma läkare är 45 år eller äldre. Samtidigt fortsätter många arbeta efter 65 års ålder. Detta sammantaget gör enligt SCB:s beräkningar att tillgången på läkare kommer att öka med närmare 40 procent fram till 2035.
Om läkarutbildningen byggs ut med 80 platser, som aviserades i budgetpropositionen för 2018, beräknas tillgången på läkare öka med ytterligare 2 procent till 2035. En befolkningstillväxt tillsammans med en högre andel äldre i befolkningen gör att efterfrågan på läkare väntas stiga med 35 procent under prognostiden.
År 2035 beräknas det vara fler kvinnliga läkare än manliga i Sverige (54 procent kvinnor, 46 procent män). I dag är fortfarande de manliga läkarna i majoritet (53 procent män, 47 procent kvinnor).
Mellan 2015 och 2035 förväntas antalet förvärvsarbetande i åldrarna 16–74 år öka med 13 procent totalt sett. Utrikes födda står för den större delen av ökningen och sysselsättningen bland äldre väntas också öka. Den demografiska utvecklingen – många barn, ungdomar och äldre – gör att den offentliga tjänstesektorn väntas öka kraftigt i och med det ökade behovet av skola, vård och omsorg.
Hela rapporten »Trender och prognoser 2017« finns att läsa här.