Riktlinjer för sömnapné presenteras: »Ett stort steg framåt«

Det är Svenska sömnapnéregistret, SESAR, som tillsammans med representanter för relevanta specialistföreningar har arbetat fram riktlinjer för utredning och diagnostisering av sömnapné.

– Det är ett stort steg framåt att vi nu får gemensamma riktlinjer. Det är viktigt att vi får ramar runt den här typen av vård, som är lite styvmoderligt skött på sina håll, säger Jan Hedner, registerhållare för SESAR och överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Han hoppas att riktlinjerna – som presenteras under Svenska sömnföreningens årskongress i Örebro nu i veckan – ska bidra till en mer jämlik vård.

Hittills har det nämligen bara funnits regionala vårdprogram på området och data i det nationella kvalitetsregistret talar för att det finns stora skillnader mellan kliniker när det gäller utredning och diagnostik av sömnapné, enligt Jan Hedner.

– Jag vill inte säga att människor har fått felaktiga diagnoser, men vi kan konstatera att det har tillämpats olika trösklar för diagnos och därmed för behandling, säger han och fortsätter:

– Det finns till exempel väldigt varierande tekniker för att klassificera och mäta andningsuppehåll. Bara det kan göra att det kan skilja 20 till 30 procent mellan mätningar i nettoresultat. Sömnapné behandlas ofta med bettskena och i Sverige avgörs på många håll eventuell subvention utifrån om du har över eller under exempelvis 15 andningsuppehåll per timme. Då kan förstås en liten felräkning få stora konsekvenser.

Riktlinjerna tar upp såväl screeninginstrument, tekniker för mätning, tolkning av data som hur apnéer och andra typer av händelser faktiskt ska klassificeras.

– Det förekommer olika varianter av kriterier i dag, men det är viktigt att vi på nationell nivå bestämmer oss för vad vi ska kalla en apné till exempel. Enligt kriterierna i riktlinjedokumentet är en apné ett andningsuppehåll på tio sekunder, med frånvaro av andningssignal.

Riktlinjerna trycker också på vikten av att styra bort från den automatiserade beräkning av data efter nattlig sömnregistrering som är möjlig i många analysprogram i dag.

– Det måste till en mänsklig komponent vid tolkningen. Alla data och beslutsunderlag bör bedömas av läkare, säger Jan Hedner.

Hur tror du att riktlinjerna kommer att tas emot av sjukvården? 

– Alla signaler vi har fått hittills är väldigt positiva. Det nationella kvalitetsregistret innebär också en bra möjlighet att följa upp och implementera det här, säger Jan Hedner.

Nästa steg för SESAR blir att ta fram riktlinjer för behandling. Det kommer att göras i samarbete med andningssviktsregistret Swedevox, som tidigare tagit fram riktlinjer för CPAP-behandling.

– Förhoppningen är att de ska bli klara under hösten, säger Jan Hedner.