Ökade klyftor i årets AT-rankning

»Topp tre« på 2018 års AT-rankning har bara möblerats om från fjolåret. Avesta lasarett, som delar förstaplatsen med Gällivare sjukhus, kan också stoltsera med att ha varit etta 3 av de 4 senaste åren. Efter Gällivare och Avesta på 5,80 poäng, av möjliga 6,00, hamnar fjolårets etta – Västerviks sjukhus. De tre sjukhusen har alla kommit högt på listan även tidigare år. 

Längst ned på listan kommer Sollefteå sjukhus på 3,18. Strax ovanför ligger Oskarshamns sjukhus och Skånes universitetssjukhus i Lund. De som klättrat mest på årets lista är Hässleholms sjukhus och Nyköpings lasarett. Båda avancerar 27 platser till 21:a respektive 29:e plats.

Det är Sylf, Sveriges yngre läkares förening, som varje år sätter samman AT-rankningen utifrån en enkät till alla som gjort eller gör AT under den aktuella perioden. Rankningen bygger på att AT-läkarna satt ett sammanfattande totalbetyg på den plats där de gör AT. Därtill har respondenterna betygsatt exempelvis handledning och kollegialt stöd inom respektive placering, till exempel allmänmedicin eller kirurgi.

Snittbetyget för rikets alla AT-orter är 4,77. Det är en liten ökning jämfört med i fjol och i nivå med 2016 års undersökning. Ökningen tillskriver Sylf de topprankade sjukhusens högre betyg. 

Däremot ökar klyftan mellan AT-orterna i toppen och dem i botten. Antalet sjukhus med betyg under 4,0 är fler än tidigare och lägstanivån är lägre än förra året.

AT-läkarna har i undersökningen också fått svara i fritext. Där framkommer att AT inte alltid upplevs som den utbildningstjänst den är tänkt att vara.

»Jag känner inte att jag fått ut tillräckligt från AT. Jag känner dessutom att vi utnyttjas som billig arbetskraft samt att man prioriterar att bemanna klinikerna hellre än att fokusera på vår utbildning«, skriver en läkare.

I det avseendet märks också den allmänt pressade situationen i vården, där AT ibland används för att lösa personalbristen. En respondent, som är nöjd med det kollegiala stödet och tycker att placeringen var lärorik, påpekar att situationen vid platsbrist skapar »mycket stress, hoppig placering på medicinblocket, sjukskrivningar (och) därmed en stressigare arbetsmiljö där man ej har tid att läsa på«.

Flera påpekar att möjligheterna att påverka arbetsmiljön är större vid mindre sjukhus och på vårdcentraler, jämfört med större organisationer där besluten känns mer avlägsna. Formella kanaler som ett AT-råd lyfts fram som bra sätt att påverka, liksom närvaron av en AT-chef.

När det gäller de olika placeringarna är Avesta även bästa medicinort med betyg 5,9 på den sexgradiga skalan, följt av Västerviks sjukhus och Lasarettet i Motala. Sjukhuset i Torsby blir etta inom kirurgi, följt av Västervik, Gällivare och Skövde på en delad andraplats. Eksjö-Nässjö är bäst inom psykiatri och Hudiksvall är bäst när det gäller allmänmedicin.

Förutom dessa tjänstgöringsavsnitt erbjuder vissa AT-orter specialutformade block, exempelvis inom akutsjukvård. I AT-rankningen kan respondenterna numer även betygsätta sådana block. Och omdömet var över lag gott; den typen av placeringar fick ett sammanvägt betyg på 5,0. 

Många ser positivt på att man kan välja AT mer precist efter intresse, men flera tycker att de nischade placeringarna ofta är för korta för att man ska kunna arbeta självständigt. Sylf ser också ett problem i att de här placeringarna inte är reglerade i AT-föreskriften, varpå det är oklart i vilken utsträckning det finns uppsatta mål och betydelsefulla utbildningsplaner. Föreningen är därför skeptisk till en förlängd AT för att testa andra specialiteter.

Klicka på länken i faktarutan ovan för den generella rankningen av alla sjukhus. På Sylfs webbplats kan du se hela rankningen, exempelvis inom respektive placering.