Mer pengar till sjukvård i glesbygd med nytt kostnadsutjämningsförslag

Grundstommen i dagens utjämningssystem för hälso- och sjukvården är en beräkning av standardkostnader för olika befolkningsgrupper. Matrismodellen utgår från statistik från Region Skåne år 2008 och en beräkning av genomsnittskostnaderna för 852 befolkningsgrupper. Indelningen bygger på ett antal variabler som anses spela roll för vårdtyngden, exempelvis ålder, civilstånd, sysselsättningsstatus, inkomst och boendeform.

Utöver detta finns en glesbygdskompensation, som tar hänsyn till att det kostar mer att bedriva vård där det är stora avstånd och man exempelvis måste ha mindre enheter än vad som är optimalt. När det gäller den föreslår utredningen en viss förstärkning. Men en annan sak kommer göra större skillnad: utredningens revidering av matrismodellen – själva grundstommen som ska utjämna skillnader på strukturell nivå inom hälso- och sjukvården.

– Vi har gjort en analys över vilka variabler som har störst betydelse. Jag tror vi fångar befolkningens hälsa bättre med den nya matrismodellen. Den bygger på ett bredare underlag och mer aktuella siffror, säger utredningens huvudsekreterare Anders Norrlid. Han fortsätter:

– När man lägger ihop effekterna av förändringarna så blir det sammantaget ett bättre utfall för glesbygdslän än storstadslän.

Modellen bygger på 22 befolkningsgrupper i stället för dagens 852 och baseras på statistik från 2016 från Region Skåne, Västra Götalandsregionen samt Norrbotten. Utredningen har valt att ta bort en del av de nuvarande variablerna, exempelvis kön och boendeform.

– Tar man hänsyn till allt annat ser man att till exempel kön nästan inte spelar någon roll alls, säger Anders Norrlid.

När det gäller variabeln boendeform anser utredningen att den leder till en felaktig utjämning. I dagens modell ger grupper som bor i småhus mindre pengar än grupper som bor i flerfamiljshus.

– Effekten av boendeformvariabeln är att Stockholms län, som har högst andel som bor i flerfamiljshus, får kompensation från övriga landet. Det tycker vi är en direkt felaktig utjämning eftersom skillnader i boendeform säger mer om bebyggelsestruktur än om hälsa, säger Anders Norrlid.

I den nya modellen har utbildningsnivå däremot tagits med, vilket bedöms få en betydande effekt.

– Att utbildningsnivån inte alls är med i det gamla systemet tycker vi är lite konstigt eftersom man alltid diskuterar utbildningsnivå i samband med folkhälsan. Så det har vi lagt till – och det är en av sakerna som får ganska stor effekt, säger Anders Norrlid.

Utredningen ser ett tydligt samband mellan låg inkomst, låg utbildning och hög vårdkonsumtion. Men det finns ett undantag: personer över 80 år.

– Där har vi förvånande nog sett att det är de som har högst inkomst och utbildningsnivå som har högst vårdkonsumtion. Vi har inte sett några studier som pekar på att de skulle ha sämre hälsa. Vår hypotes är att de är bättre på att ställa krav och få gehör och att de ofta bor i urbana miljöer med högre tillgänglighet till vården, säger Anders Norrlid.

Utredningens analys är att det troligen har varit en felaktig kompensation för äldre tidigare, som har gynnat län där de äldre har en hög inkomst.