– Kan man vara njursjuk och bo i Jämtland?
Strålkastaren på Storsjöteatern i Östersund riktas mot distriktsläkaren Annika Östling, ordförande i Jämtlands läns läkarförening. Hennes fråga går ut i direktsändning över hela landet.
Det är slutet av augusti. Drygt två veckor före valet. Regnet faller över den jämtländska staden, som har överrumplats av de kalla vindbyarna efter den stekheta sommaren.
Inne på teaterns scen står också socialminister Annika Strandhäll (S) tillsammans med alla de andra riksdagspartiernas sjukvårdspolitiska talespersoner. Sjukvårdsfrågan har inte bara präglat valrörelsen lokalt i regionen, utan även på riksplanet. Och nu har den nationella sjukvårdsdebatten flyttat till Jämtland och Härjedalen.
Röntgenläkaren Sara Sehlstedt, som varit ordförande i Jämtlands läns läkarförening i sju år men avgick i våras, har avslutat semestern i förtid. Hon sitter i publiken och lyssnar på politikernas löften.
– Det här vill man ju inte missa! Vi i Jämtland får väl personifiera sjukvårdskrisen i Sverige, antar jag …
Styret i Region Jämtland Härjedalen har varit skakigt den senaste mandatperioden. Först bildade Socialdemokraterna majoritet tillsammans med Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Majoriteten var bräcklig och sprack redan efter ett år. Då bildade Socialdemokraterna en ny majoritet tillsammans med Moderaterna.
Men samarbetet över blockgränserna varade bara till i juni i år. Inför valet bytte Moderaternas nya förstanamn Elise Ryder Wikén fot till Alliansen och Socialdemokraterna styrde vidare i minoritet. Valrörelsen blev en smula märklig. De två partierna som fram tills nyligen stått enade kämpade plötsligt mot varandra. Efter brytningen intervjuades det tidigare regionrådet Christer Siwertsson (M) i Östersunds-Posten om framtiden:
– Det ska bli väldigt spännande, det här valet. Vad tycker väljarna, kommer de att straffa oss för det här?
Några veckor senare har väljarna sagt sitt, och de sista rösterna har just räknats. Men i Region Jämtland Härjedalen blir man inte mycket klokare för det. Svaret på Christer Siwertssons fråga verkar däremot vara ett ja. Väljarna ser ut att ha straffat Moderaterna och Socialdemokraterna. Bägge tappar tre mandat i regionfullmäktige.
Det är dött lopp mellan blocken. Sverigedemokraterna är vågmästare, men inget parti vill samarbeta med dem. För att få majoritet krävs ett nytt blocköverskridande styre. Annars gäller det att få stöd för ett minoritetsstyre. Vem tar vem?
En sak är däremot säker: politikerna har ett svårt jobb framför sig. Regionens yta är lika stor som Västra Götaland och Skåne tillsammans men är glest befolkad – bara 130 000 invånare, varav en ganska stor andel äldre och vårdkrävande. Samtidigt är bristen på vårdpersonal stor och rekryteringsmöjligheterna sämre än på många andra håll i landet.
Region Jämtland Härjedalens ackumulerade underskott uppgick i år till en miljard kronor. I december förra året var det osäkert om de anställda skulle få ut sina löner före jul.
Åter till den stora sjukvårdsdebatten på Storsjöteatern i augusti. Mikrofonen riktas mot regionrådet Ann-Marie Johansson (S). Hon får frågan vad hon tycker att staten behöver göra.
– Man behöver öka anslagen till sjukvården, så att vi fortsatt kan ha en bra sjukvård i Jämtland och Härjedalen. Sedan behöver vi ett utjämningssystem som faktiskt kompenserar för de skillnader som vi har i det här landet, svarar hon.
För två år sedan beslutade regeringen att dagens kostnadsutjämningssystem, som omfördelar pengar till kommuner och landsting, ska ses över. På scenen utlovar Annika Strandhäll ett förslag på ett förändrat system inom kort.
Kostnadsutjämningsutredningens betänkande presenteras första oktober och kommer, som Läkartidningen tidigare har berättat, att föreslå förändringar som ger mer pengar till glesbygden. Utredningen vill att det nya systemet ska träda i kraft år 2020. Men utredningens huvudsekreterare Anders Norrlid tror att år 2021 är mer realistiskt.
Förslaget ska malas genom den politiska kvarnen, och i nuläget finns många frågetecken: Finns det ens en regering i Sverige den första oktober? Kommer den nya regeringen att vilja skicka ut förslaget på remiss? Och hur snabbt görs det i så fall?
Sara Sehlstedt beskriver en känsla av att Sverige glider isär och att regioner som Jämtland Härjedalen lämnas åt sitt öde.
– Vi har bland de högsta skattetrycken i landet i flera av våra kommuner – men invånarna här får knappast bäst service eller vård. Dagens ekonomiska utjämningssystem är bevisligen inte tillräckligt, säger hon.
Läkarföreningens ordförande Annika Östling och Åsa Lindblad, som är ordförande för Distriktsläkarföreningen i Jämtland, håller med. De anser att storstadsregionerna måste öppna plånboken om Sveriges befolkning ska få en jämlik vård.
– Hur säkerställer man en jämlik vård för hela Sverige? Och ska vi ha en glesbygd i Sverige eller inte? Det är en solidaritetsfråga. Jag tror inte att vi löser detta själva, säger Annika Östling.
Sara Sehlstedt, som är överläkare vid röntgenavdelningen, har arbetat på Östersunds sjukhus i nästan tjugo år.
– Ända sedan dag ett har man pratat om kris, rationaliseringar och att det fattas pengar. Det är egentligen ett normaltillstånd här. Så vi är väl lite luttrade. Det som skett de sista åren är att det fått en annan dignitet eftersom underskottet växt så mycket.
Trots det beskriver hon ändå sjukhuset som välmående, med en välfungerande utbildningsmiljö och – ur ett Norrlandsperspektiv – ganska små rekryteringsproblem.
– Det är några enstaka kliniker som är sorgebarn och beroende av stafetter. Slapp vi bara de här dumbesparingarna skulle det kunna bli riktigt bra.
I våras drog politikerna i Jämtland och Härjedalen i nödbromsen. I april godkände regionstyrelsen den nye regiondirektören Hans Svenssons besparingsåtgärder – åtgärder som han själv beskrivit som kontroversiella.
– Tyvärr är den här regionen så hårt ekonomiskt pressad, så det finns inga andra alternativ, säger han.
En hälsocentral stängdes i juni. Det råder restriktioner för inköp, utbildning och för att hyra in personal. Hundra tjänster ska bort, och många sjuksköterskor på Östersunds sjukhus måste arbeta varannan helg tills regionen fått ordning på ekonomin.
Läkarföreningen i Jämtland har länge efterfrågat tuffare beslut från regionpolitikerna.
– De kan inte bara skjuta över besparingarna i knäet på oss doktorer, utan måste tala om vad vi ska prioritera. Ha politiskt mod och våga ta svåra beslut. Som röntgenläkare kan jag till exempel tycka att vi inte kan ha kvar alla slätröntgenenheter ute i primärvården med den ekonomi vi har, säger Sara Sehlstedt och tillägger:
– Men nu tror jag faktiskt att det budskapet har sjunkit in hos politikerna.
Samtidigt är läkarföreningen kritisk till vårens sparpaket.
– Det är frustrerande när man sitter på åskådarbänk. En del åtgärder riskerar att bli kontraproduktiva, säger Sara Sehlstedt och tar beslutet att spara in på utbildning som ett exempel.
– Det är som att låna från pensionskassan. Vi är en kunskapsverksamhet och måste hela tiden hänga med.
Annika Östling ger ett annat exempel från sin vårdcentral. Där fick man inte köpa en telefon till den nya lättvårdsavdelningen som öppnade i våras.
– En telefon till ett undersökningsrum innebär kanske att man ringer en extra gång till en kollega på sjukhuset och slipper skicka dit patienten.
Läkarföreningens ordförande beskriver stämningen i läkarkåren som uppgiven.
– Jag får många signaler från sjukhusläkare som funderar på att säga upp sig eller flytta. De har en väldigt pressad situation i dag och ser inte någon chans att det ska förändras, utan snarare att det kommer att bli ännu mer stress.
Hon varnar för att sjukhusverksamheter riskerar att raseras och specialistkompetens gå förlorad. I somras hotade exempelvis specialistsjuksköterskor på neonatalavdelningen att säga upp sig i och med schemaförändringarna.
Regiondirektör Hans Svensson har satt samman en intern ekonomisk krisgrupp och anställt tre nya medarbetare som nagelfar verksamheten i jakt på effektiviseringar. Bemanningen kartläggs, och det görs en produktions- och kapacitetsplanering.
– En organisation som har haft ett ekonomiskt underskott i tio år har fallit in i ett mönster. Då måste man bryta det, säger Hans Svensson.
Än så länge har sparpaketet inte gett effekt.
– Vi måste ha lite is i magen, jobba ihärdigt och hela tiden följa upp. Mycket som görs kommer att leda till förbättringar. Vissa trender går åt rätt håll. Man har exempelvis färre hyrsjuksköterskor inne på sjukhuset, säger Hans Svensson.
När måste vändningen ha kommit?
– Under innevarande år.
En av dem som ska se till att regionen får bättre koll på ekonomin är Henrik Wahlström, som tidigare haft liknande uppdrag i Sörmland. Han beskriver sin roll som att »se boxen från ett annat håll«.
– Budgeterar vi på rätt sätt? Använder vi resurserna på rätt sätt? Kan vi jobba smartare utan att kompromissa med arbetsmiljön?
I översynen ingår också att se över schemaläggningen.
– Väldigt många är överens om att arbete varannan helg inte är världens bästa åtgärd. Beslutet var nödvändigt att fatta, men det är inte hållbart i längden, säger Henrik Wahlström.
Han har stor förståelse för läkarfackets oro och föreslår att regionen backar från det kritiserade beslutet.
– Vi lägger en rekommendation om att man ska ha glesare helgtjänstgöring än varannan helg. Men då måste verksamheterna hitta arbetssätt som gör att vi hämtar igen det utan att man får dålig arbetsmiljö eller dåliga scheman.
Han tror att det går att få ordning på ekonomin.
– Ekonomin är katastrofal. Det är en svår situation, men den är inte omöjlig. Just nu är det svårt att se varför pengarna rinner i väg mer här i Jämtland och Härjedalen. Vi måste börja med att lyfta på stenarna.
Läs även:
Sparkraven slår även mot primärvården
Läs mer:
Sparkraven slår även mot primärvården
»Vi har börjat med sommarschema i mars«
Trots miljardunderskott – regionstyrelsen fick ansvarsfrihet.
