Sämre arbetsmiljö, förlorad produktion och viten. Det är risker med en för snabb utfasning av hyrpersonal i Västra Götalandsregionen, visar en ny konsekvensbeskrivning.
Västra Götalandsregionen (VGR) och andra landsting i Sverige har som ambition att vara oberoende av hyrpersonal 1 januari 2019. Men det finns risker med att vara alltför ivrig i utfasningen. Konsekvensbeskrivningarna från de olika förvaltningarna inom VGR:s hälso- och sjukvård visar på ungefär samma bild.
En försämrad tillgänglighet och minskad produktion är det som främst lyfts fram. Det kan också uppstå minskad produktivitet genom obalanser i personalstyrkan, exempelvis med för få sjuksköterskor i förhållande till antalet läkare.
Enheter som redan i dag är svåra att bemanna kan få det ännu tuffare med större arbetsbelastning på dem som är kvar och därigenom en sämre arbetsmiljö. Lyckas man dessutom inte att bemanna med viss kompetens finns risk för sämre kvalitet, och där ser primärvården en risk för viten. Sahlgrenska universitetssjukhuset kan också få svårt att genomföra viss riks- och regionsjukvård.
Sammantaget har regiondirektören och personaldirektören, vilka har sammanställt konsekvensbeskrivningen, kommit fram till att »ett alltför snabbt utökat stopp för bemanningspersonal på kort sikt skulle få alltför stora konsekvenser«.
I stället ska utfasningen ske mer försiktigt i steg. En del är att sjukhus från 1 oktober inte längre anlitar legitimerade läkare utan specialistexamen. I ett nästa steg införs stopp för utvalda grupper stegvis till första januari 2019. I och med det håller regionen fast vid planen att göra sig oberoende av hyrpersonal till nästa år.
För att lyckas har VGR antagit en handlingsplan. Den innefattar bland annat fler AT-platser, höjd ob-ersättning och förbättrad regional styrning av ST-tjänster.
Nyheter
Regeringen tillsätter en nationell delegation som ska arbeta för att korta köerna i vården. »Bra ledarskap och läkarnas engagemang är grundläggande för att komma framåt«, säger delegationens ordförande Gunilla Gunnarsson.
Debatt
Den svenska processen för AT-sökande är ett orimligt förfarande med resurser under vanliga omständigheter och potentiellt direkt oansvarigt under en pågående pandemi, anser AT-läkaren Johanna Ranes.
Nyheter
Karolinska institutets rektor Ole Petter Ottersen tar ställning för munskydd. Effektiviteten kan inte längre ifrågasättas, skriver han på sin blogg. När utbildningarna startar i höst rekommenderas KI-studenterna att bära munskydd.(1 kommentar)
Nyheter
Både forskningen och vårdens kapacitet att ta emot unga med könsdysfori måste stärkas. Det skriver Statens medicinsk-etiska råd (Smer) i ett brev till Socialdepartementet. Man varnar också för att nationella könsdysforiregistret riskerar nedläggning.
Kultur
Kejsarnas livmedikus Galenos och den persiske polyhistorn Avicenna levde i olika epoker. Men båda skrev läroböcker i medicin som i sekel efter sekel dikterade rätt eller fel inom medicinskt vetande. Bengt Lagerkvist, pensionerad barnläkare i Umeå, redogör för deras tid, liv och verk.
Människor & möten
Professorn, överläkaren, författaren, föreläsaren/läraren och debattören Stefan Einhorn släpper en ny bok. Trots titeln – »Konsten att fördärva sitt liv – eller inte« – är syftet inte att lära läsaren att fördärva sitt liv utan det rakt motsatta.
Debatt
Skiftet från förskrivning av tramadol till oxikodon måste fortsatt följas och analyseras. I övrigt gäller att följa Läkemedelsverkets rekommendationer och undvika de båda diken som kantar opioidförskrivningens väg: opiofobin och opiocentrismen.
Nyheter
Vad händer med alla utlandsutbildade läkare som redan är legitimerade men inte får BT? Flera BT-pilotorter anser att regionerna måste ta ett solidariskt ansvar för gruppen.
Nyheter
För BT-piloterna Nora Qassem, Alhasan Alomari och Ozan Talayhan har framtidsplanerna klarnat under basttjänstgöringen. »Jag har fått jättebra introduktion till sjukvården i Sverige«, säger Nora Qassem, som är utbildad i Rumänien och nu börjar en ST i geriatrik på Avesta lasarett.
Nyheter
Fyra regioner har testkört den nya bastjänstgöringen för läkare. I augusti går den sista BT-piloten i mål. Försöken har varit lärorika – men det har varit många hinder på vägen.
Nyheter
Efter att Sverige haft en överdödlighet det första halvåret i år har det vänt. Under juli var det färre döda än normalt, enligt siffor från SCB som Göteborgs-Posten rapporterar om.
Nyheter
En okänd sjukdom, etisk stress och patientmöten som satt djupa avtryck. Covidvården har varit dramatisk för många läkare, inte minst för dem precis i början av karriären. Läkartidningen pratade med tre AT-läkare i Östergötland som kastat om i sina scheman för att hjälpa en sjukvård med nya spelregler.
Medicinsk kommentar
Kliniska studier med CRISPR-baserade terapier för blodsjukdomar och cancer pågår redan. Framtida tillämpningar av CRISPR kan förväntas bli breda men förutsätter etiska, juridiska och hälsoekonomiska överväganden.
Nyheter
Inspektionen för vård och omsorg åtalsanmäler läkaren Staffan Bergström som tidigare i somras bistod en ALS-sjuk man med en dödlig dos sömnmedel. Enligt Ivo kan han ses som skäligen misstänkt för att ha begått ett brott i yrkesutövningen.
Nyheter
Vaccinforskaren Matti Sällberg är skeptisk efter beskedet om att det ska finnas ett vaccin mot covid-19 i Ryssland. Matti Sällberg uppger för Dagens Nyheter att han tagit del av rysk publicerad forskning om projektet.
Nyheter
Tolv ingrepp på tre dagar. Och totalt 40 på en månad. Detta är vad transplantationscentrum på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg utförde under juli månad.
Nyheter
Det behövs mer pengar i kampen mot covid-19. Världshälsoorganisationen WHO har bara fått in 10 procent av de pengar som krävs, enligt generaldirektör Tedros Adhanom Ghebreyesus.
Denna webbplats använder sig av kakor (cookies) för att förbättra användarupplevelsen. Genom att använda vår webbplats så godkänner du de kakor som sparas. Läs mer!Ok
