Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) kritiserar regeringens styrning av Försäkringskassan i en ny rapport. 2012 strävade regeringen efter att öka förtroendet för myndigheten. 2016 skiftades fokus. Den rödgröna regeringen betonade rättssäkerhet och satte upp målet att sänka det så kallade sjukpenningtalet, så att genomsnittet på sjukskrivningarna inte skulle överstiga nio dagar per person och år fram till år 2020.
Den politiska styrningen har påverkat arbetssättet hos myndighetens personal. Trots att lagen är densamma, har handläggningen ändrats. Från 2016 har Försäkringskassan gjort en mer restriktiv tolkning av regelverket som styr sjukförsäkringen, enligt ISF.
– När tillämpningen varierar över tid utan att några betydelsefulla regeländringar har genomförts för sjukförsäkringen kan det äventyra rättssäkerheten över tid. Dessutom kan tilltron till socialförsäkringssystemet påverkas, säger Inger Solberg, som varit projektledare för granskningen, i ett pressmeddelande.
Även juridikprofessor Ruth Mannelqvist varnar i ett inslag i Sveriges radio för att rättssäkerheten undergrävs. Tillämpningen av reglerna för vilka som har rätt till sjukförsäkring ska styras av lagstiftningen och inte av regeringens mål att få ner antalet sjukskrivningar, påpekar hon.
Intervjuer med handläggare och chefer inom Försäkringskassan ger en samstämmig bild av att en tydlig förändring har skett. Från personliga möten och samordning med hälso- och sjukvård och arbetsgivare mellan 2012 och 2016, till att därefter fokusera på utredningar av läkarintyg och av människors arbetsförmåga.
Läkarens utsaga har fått en större tyngd efter 2016. Läkarintyget har fått en betydligt mer central roll i bedömningen av en persons rätt till ersättning och arbetsförmåga.Tidigare lyssnade handläggarna mer på den försäkrade. Samarbetet med de andra aktörerna i sjukskrivningsprocessen blir också lidande av de tvära kasten i myndighetens sätt att arbeta på, enligt rapporten.
Ändringen i den politiska styrningen har även påverkat rekryteringen till Försäkringskassan. Tidigare fanns en vilja att anställa handläggare med en drivkraft att hjälpa och stötta människor, nu rekryteras medarbetare som drivs av att administrera försäkringen och nå mätbara produktionsmål, enligt rapporten.
ISF slår fast att regeringen måste tänka på att uttalanden som görs för att visa handlingskraft, tolkas som styrsignaler på alla nivåer i Försäkringskassan. Enligt ISF behövs en »långsiktig inriktning med tålamod och uthållighet i styrningen, hela vägen från regeringen till den lokala handläggningsverksamheten inom Försäkringskassan för att det ska vara möjligt att uppnå den politiska ambitionen om en långsiktigt låg och stabil sjukfrånvaro«.
Socialminister Annika Strandhäll (S) håller inte med om alla rapportens slutsatser.
– Jag tycker att det är att dra det väldigt långt, att säga att det är rättssäkerheten som hotas, säger Annika Strandhäll, till Sveriges radio.
På frågan om hon tycker att målet om ett sjukpenningstal på nio dagar borde ha formulerats annorlunda, svarar hon att hon tycker att det var nödvändigt att göra en förändring och att politiken alltid måste kunna styra sina myndigheter.
Men till Dagens Nyheter säger Annika Strandhäll bland annat att kritiken om ryckighet är »rättmätig«.
– Jag ska vara ärlig och säga att vi under mandatperioden såg det ISF också ser, att fokus kantrade mot att bli väldigt mycket att pröva rätten till försäkringen, säger socialminister Annika Strandhäll.
Läs mer: Hela rapporten hittar du här.
Läs också:
Samsyn saknas mellan läkare och Försärkingskassan
Bättre samarbete kring sjukskrivningar i sikte
Regeringen vill se bättre samarbete kring sjukskrivningar
60 procent fler kompletteringar av läkarintyg jämfört med 2011
Granskning: Försäkringskassans bedömningar håller inte måttet
Kompletteringar av läkarintyg vid sjukskrivningar ska utredas
Kvalitetsbrister i ny modell för bedömning av arbetsförmåga
Kompletteringar till Försäkringskassan ett växande arbetsmiljöproblem
