Jämnare flöde utan linjer på Södertäljes nya akut

Vägen till det linjelösa arbetssättet på Södertälje sjukhus akutmottagning har varit »lång och gropig«, berättar verksamhetschefen Hillevi Nilsson, specialist i allmänmedicin och akutsjukvård.

– Tankarna hade funnits ett tag, men det är först när vi flyttade förra året som de realiserades. Beslutet utgick också från ett behov där vi själva kände att vi måste göra någonting för att få en bättre arbetsmiljö och arbetssituation. 

Hon visar runt Läkartidningen i de nya lokalerna på akuten. De är utformade och inredda med det nya arbetssättet i åtanke. 

I stället för den traditionella linjeindelningen finns en röd disk och en grön, där ledningsläkare organiserar arbetet. Röd disk ligger nära ambulansintaget, och de tar patienter som av exempelvis ambulans klassas som röd eller orange, medan grön disk tar de traditionellt gröna eller gula. 

– Förr kunde man bli klassad som kirurgpatient, få vänta på kirurgen – som sedan tyckte att man var medicinpatient. Så fick man vänta på medicinläkaren … Nu delar vi in patienterna efter hur sjuka de är. Det är lättare att jobba som det är nu, eftersom det inte är så mycket tjafs om var patienten ska vara, säger Josefine Ylitalo, som är specialist i akutsjukvård och allmänmedicin.

– Jag tror att det blir bättre för patienterna i längden att de inte blir klassade utifrån ett organ utan blir sedda mer som en helhet.

Hur är skillnaden för er läkare?

– Förr jobbade man på och »skottade« patienter. Nu har vi en ledningsroll. Det är mer ett övergripande arbete än förut. 

Modellen på Södertälje sjukhus innebär att akutläkarna schemaläggs till röd respektive grön disk. Det gör att de inte måste släppa gröna patienter för att springa på ett larm. 

– Jag tror att det är lugnande för läkarna att veta att »jag kommer inte att behöva
ha den där sökaren i dag, utan jag kan jobba i lugn och ro med mina patienter«, säger Josefine Ylitalo.

Hon får medhåll från Lina Gonzalez, som själv gör bas-ST i akutsjukvård.

– Tidigare var det kanske tomt på kirurgakuten, medan medicinakuten slet jättehårt. Det händer ju inte nu. Det betyder att flödet blir mycket jämnare. Det är bra för oss som jobbar här och för sjukhuset.

En annan skillnad är att läkarna får större inflytande.

– Förr var det mer så att sjuksköterskorna »ägde« akuten och läkarna var mer som konsulter eller jourer. Nu är vi en del av den fasta besättningen, vilket gör att vi har lättare att driva våra frågor, säger Josefine Ylitalo.

Finns det något man tappar när man går över till linjelöst arbete?

– Ja, faktiskt: kompetensen. Vi har inte de här naturliga mötena med de andra specialisterna, säger Hillevi Nilsson.

– … i och med att de har släppt mycket till oss. Då måste man skapa andra kontaktvägar, för att också få feedback från dem. Vi kan saker om väldigt mycket, men inte detaljer om allt, fyller Josefine Ylitalo i. 

Den linjelösa, akutläkardrivna mottagningen gör också avtryck på AT. Dagens AT-läkare skolas in i den linjelösa verksamheten, som kan ge dem ett större helhetstänkande.

– Jag tycker att det är ett mycket bättre arbetssätt. Man ser hela patienten oavsett sökorsak och sjukdomsbakgrund, gränserna mellan de olika disciplinerna suddas ut och man ser helheten. Det tror jag är den största fördelen, säger AT-läkare Christian Challma.

– Och på det personliga planet lär man sig att tänka bredare och behöver ha fler diagnoser i åtanke. För mig är det så en läkare ska arbeta på en akutmottagning, och jag tror detta är framtiden, säger han.

Södertälje sjukhus har nu ett sex månader långt sammanhängande AT-block på akuten. Det ska ge en större kontinuitet.

– Som det var förr kom kanske AT-läkarna en vecka, sedan var de på avdelning i tre veckor, sedan kom de en vecka igen … De blev aldrig riktigt trygga i akutarbetet – det var läskigt varje gång de skulle komma hit, säger Josefine Ylitalo, som tror att det nya blocket kan ha bidragit till att Södertälje har klättrat 21 platser på AT-rankningen.

AT-läkarna får börja vid grön disk. När de har jobbat in sig där får de följa med på larm, för att sedan ta mer och mer eget ansvar och gå nattjour. Lina Gonzalez tror att den successiva upptrappningen är bland de största skillnaderna för AT-läkarna.

– Vi hade mycket problem med att man bara satte ner någon stackars AT med sökare på akuten och sa »hej då«. Det har vi jobbat aktivt med att frångå, säger hon.

En egenhet med akutarbetet i Södertälje är dock att man använder olika modeller dag och natt. Dagen är linjelös. Natten är det inte.

– På nätterna återgår det till det gamla kliniktänket, så att säga. Då har det visat
sig att de allra flesta patienter som är svårt sjuka är medicinska, så de hamnar på röd sida. Bemanningen på läkarsidan går ner väldigt mycket på kvällar och helger, säger Hillevi Nilsson.

Blir det krångligt att göra det bytet mellan det nya och gamla systemet?

– Från början var det väldigt mycket krångel, men nu tror jag att det flyter på, säger Josefine Ylitalo.

Men vore det bättre om natten var linjelös, som dagen? Lina Gonzalez befarar att man av ekonomiska skäl skulle förlora andra specialister om man bemannade natten med akutläkare också.

– Så frågan är: måste vi ha en helt akutläkardriven akutmottagning dygnet runt?  Det tror jag många håller på att utforska – vad som är mest kostnadseffektivt för det lilla sjukhuset.

Lina Gonzalez gör akutsjukvård som bas-ST, vilket blev möjligt i och med det nya regelverket som kom 2015. Hon bestämde sig när hon gjorde sin AT på Södertälje sjukhus.

– När jag var på avdelning satt jag alltid och klickade på akutliggaren och kollade vad som hände på akuten.

– Jag tycker om att det är mycket patientkontakt. Sedan gillar jag ju det akuta, att hantera larmsituationer och reda ut varför en patient är sjuk. Det är väldigt tillfredsställande. Det är väldigt brett, diagnostik är ju det vi är specialister på. 

Hade du valt akutsjukvård om det bara funnits som tilläggsspecialitet?

– Det är möjligt, men inte säkert. Det är lätt att man fastnar på vägen i något annat.

Förhoppningen är att det linjelösa arbetssättet ska ha en positiv inverkan på ledtiderna på akuten. Men det är svårt att mäta: dels har det inte gått så lång tid med den nya modellen, dels har akutverksamheten fått ett utökat uppdrag. Södertälje sjukhus har nämligen fått en närakut som styrs av akuten, inte av SLSO (Stockholms läns sjukvårdsområde)  som landstingets andra närakuter. 

Lina Gonzalez, Hillevi Nilsson och Josefine Ylitalo tror att det har varit lättare att införa den akutläkardrivna, linjelösa modellen genom att sjukhuset inte är jättestort. Folk känner helt enkelt varandra. Men även på Södertälje sjukhus fanns till en början en viss skepsis bland läkarna ute på avdelningarna.

– Vi har fått förtjäna vår plats, vi har fått erövra den och vinna »kredd« för det som vi har gjort. Men jag tänker att det är väl så det fungerar när det kommer några nya som är oprövade kort, säger Hillevi Nilsson.

– Samtidigt vill kirurgerna gärna operera och medicinarna utreda sina kardiologiska patienter. Ingen av dem är egentligen jätteintresserade av akuten. Så när vi visar att vi förstår deras arbete och skickar upp rätt patienter till dem, är de väldigt glada att vi är här och att de inte behöver vara det, säger Josefine Ylitalo.

Läs mer: 

Svensk förening för akutsjukvård: »Många har gjort fel på många olika sätt