Dekanerna har på eget initiativ valt att ge synpunkter på regeringens promemoria »En sexårig läkarutbildning för läkarexamen«. De skriver att de i stort är mycket positiva till förslaget. Men de anser att nuvarande tidsplan är orealistisk. Något som flera andra instanser också skriver under på i sina remissvar.
»Det är en lång process med ansökan om tillstånd till läkarexamen, med flera beslut som ska fattas på olika nivåer inom universitetet såväl som inom Universitetskanslersämbetet. Det är av störst vikt att en ny utbildningsplan som leder fram till legitimation, och därigenom behörighet att självständigt utöva läkaryrket, inte hastas fram utan ges tillräcklig tid för«, skriver dekanerna.
Lärosätena som i dag har läkarutbildningar måste ansöka på nytt för att få examensrätt för den nya läkarutbildningen. Innan de får grönt ljus ska Universitetskanslersämbetet, UKÄ, göra examenstillståndprövningar.
UKÄ är liksom dekanerna orolig över tidsplanen. Myndigheten tror sig kunna klara examenstillståndsprövningarna på sex månader. Men om det finns brister som måste åtgärdas varnar UKÄ för att en förlängd prövning krävs, vilket skulle leda till att det inte går att anta studenter höstterminen 2020.
Flera lärosäten och regioner/landsting vill skjuta fram införandet. De flesta föreslår, liksom dekanerna, att starten skjuts fram ett år. Uppsala universitet vill däremot ha en »frist på tre år« från det att ett riksdagsbeslut har fattats tills det nya läkarprogrammet kan starta, och Lunds universitet anser att det behövs minst ett år mellan ett riksdagsbeslut och sista dag för att lämna in tillståndsansökan hos UKÄ.
Övergångsreglerna kommer bli komplexa tror dekanerna och lärosätena, vilket skapar ytterligare press på den snäva tidsplanen. »Övergångsregler för sexårig läkarutbildning och samtidigt införande av ny fortsatt utbildning blir med nödvändighet komplexa (dubbla curricula på alla lärosäten) och behöver längre planeringstid och diskussioner mellan lärosäte, hälso- och sjukvårdshuvudmän samt staten innan beslut kan fattas«, skriver dekanerna.
Längden på övergångsperioden och övergångsreglerna är en fråga som splittrar. Enligt förslaget ska den som antagits till läkarutbildningen innan första juli 2020 ha rätt att slutföra utbildningen enligt det gamla systemet fram till 2029 om de vill – samtidigt som så många som möjligt ska erbjudas möjlighet att få examen enligt de nya bestämmelserna.
Bra, tycker Läkarförbundet. Flera regioner/landsting varnar däremot för att övergångsperioden mellan det gamla och nya systemet – första juli 2020 till 30 juni 2029 – är för kort och att en del personer därför kan hamna i kläm.
»Inte sällan sker det att man gör andra saker under en så lång utbildning, vilket leder till att man inte klarar av att fullfölja den på avsatt tid. Till exempel kan graviditeter, föräldraledighet, egen eller nära anhörigs sjukdom, forskning eller liknande skeenden komma emellan«, skriver exempelvis Region Norrbotten som efterlyser tydlighet kring hur sådana fall ska hanteras.
Samtidigt vill majoriteten av lärosätena och några regioner/landsting minimera perioden med parallella system. Umeå universitet skriver till exempel att det vore bäst att börja fasa ut den gamla utbildningen direkt då den nya startar. Studenter som haft studieuppehåll skulle i så fall med hjälp av övergångsregler flyttas till den nya.
Lunds universitet m fl beskriver övergångsreglerna som motsägelsefulla: »Sammantaget verkar det vara en önskan att lärosätena under mycket lång tid ska kunna erbjuda två parallella program«. Universitet tror att få studenter kommer att välja att gå den gamla utbildningen och varnar för att det därmed blir svårt att upprätthålla utbildningskvaliteten, samtidigt som det kräver mycket resurser.
Universiteten anser även att kostnaderna för att införa den nya utbildningen är underskattade. Regioner/landsting vill som Läkartidningen tidigare har berättat också ha mer resurser för att klara av perioderna av verksamhetsintegrerat lärande (VIL) och BT och parallellt med det under många år även AT-tjänstgöring.
Läs också:
