Läkarföreningen för Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO) lutar sig i debattartikeln mot en egen undersökning av arbetsmiljön på vårdcentralerna. Den kombinerar landstingets egna medarbetarenkäter med en som föreningen själv gjort bland sina medlemmar.

Enligt rapporten överväger många, trots att de redan arbetar deltid, att gå ner i tid för att klara påfrestningarna. Mindre än en tredjedel tycker arbetsbelastningen är rimlig och två tredjedelar tycker att den har ökat de senaste åren, skriver Gunnar Berglund, ordförande i SLSO:s läkarförening och medförfattare i debattartikeln. 

De konstaterar också att långtidssjukskrivningarna ökar, i synnerhet bland kvinnliga läkare. Kvinnliga specialister i allmänmedicin har, enligt rapporten, i snitt 23 sjukdagar per år medan manliga har 18. Även kvinnliga ST-läkare ligger på de nivåerna, vilket gör att bara manliga ST-läkare klarar regeringens mål på nio sjukdagar. 

SLSO:s läkarförening jämför situationen med den i Örebro. Arbetsmiljöverket ansåg där att fler än 1 500 listade patienter per heltidsarbetande läkare var en riskabelt hög arbetsbelastning. I Stockholm finns en rekommendation på 2 100 patienter per läkare. Föreningen menar att situationen inte bara är en belastning på läkarna utan att den också äventyrar patientsäkerheten: »Hur många dör för att de fått vänta för att få en tid på vårdcentralen, eller fått träffa en stressad läkare, eller en hyrläkare, och erhållit suboptimal behandling?«

Föreningen ser en politisk vilja att förbättra situationen, men ser också att »åtgärderna uteblivit«.