I USA godkändes den första mer självstyrande insulinpumpen, en så kallad hybrid closed loop, 2016. I Sverige har det – trots ett stort intresse för tekniken – tagit längre tid. Men i juni fick det här pumpsystemet CE-märkning, det vill säga godkänt även i Europa, för patienter över sju år.
Framöver kommer landsting och regioner att behöva ta ställning till vilka patienter som ska få tillgång till den nya tekniken, som alltså är mer självstyrande än tidigare insulinpumpar, där patienten själv behöver reglera insulintillförseln.
Tanken med en mer självstyrande pump är att hålla blodsockernivån på en jämn och normal nivå och därmed minska risken för komplikationer. Även med den nya tekniken behöver dock patienten ge måltidsdoser av insulin.
Nu har TLV tittat närmare på vad ett byte från en annan, mindre avancerad, typ av insulinpump med kontinuerlig glukosmätning från samma företag skulle innebära hälsoekonomiskt.
Och enligt myndigheten står alltså kostnaderna i relation till den potentiella nyttan.
Utvärderingen kommer att ligga till grund för en nationell rekommendation från NT-rådet vid Sveriges Kommuner och landsting om vilka patienter med typ 1-patienter som bör erbjudas tekniken.
Kostnaden för det nya pumpsystemet är enligt TLV 1000 kronor högre per patient och år, än för den mindre avancerade insulinpumpen i jämförelsen.
Det ser TLV som en relativt låg kostnad som förmodligen har en marginell påverkan på budgeten i landsting och regioner.
Myndigheten konstaterar dock att det kan bli betydligt mer kostsamt om man ska ge den nya tekniken till en utvidgad patientgrupp.
Enligt statistik från Nationella diabetesregistret har i dag runt 15 000 personer i landet någon form av insulinpump, vanligtvis i kombination med kontinuerlig glukosmätning. Betydligt fler har typ 1-diabetes, kring 50 000 patienter totalt sett.
Ta del av den hälsoekonomiska utvärderingen här.
