Det har saknats en samlad bild av hur sponsringen i den offentligt finansierade vården har sett ut. Det är något som Smer, Statens medicinsk-etiska råd, tidigare har påpekat. Därför fick Vårdanalys uppdraget av regeringen att kartlägga den och dess konsekvenser.
Men det visade sig vara svårt eftersom det inte finns »samlade och strukturerade uppgifter«, konstaterar myndigheten i en ny rapport. Flera landsting saknar en funktion som kan ge en överblick eller samlad dokumentation. Och beslut om sponsring kan tas på flera olika nivåer.
I brist på kvantitativt underlag har Vårdanalys intervjuat verksamhetschefer i ett urval av landsting. Dessa tycker själva att sponsringen är marginell, att den inte verkar öka i omfattning och det är vanligt att vårdgivarna tackar nej.
Så hur ser då vårdsponsringen ut i dag? Vårdanalys har identifierat några huvudformer, som bland annat innefattar att företag lånar ut utrustning för test och utvärdering mot att företagets produkter exponeras. Det kan också handla om att företaget betalar sammankomster för personalen, som till exempel en middag där företaget får informera om produkter och tjänster.
Vårdanalys har delat in sponsringen i fyra huvudformer:
- finansiering av eller medverkan vid utbildning och sammankomst
- tillhandahållande av utrustning eller av metoder för test
- finansiering av lokaler eller aktiviteter som syftar till att förbättra patientens vårdupplevelse
- finansiering av vårdinsatser för en specifik grupp patienter.
När det gäller den sista gruppen har Vårdanalys i denna kartläggning bara identifierat ett exempel på finansiering genom vårdplatser eller personal. Det rör sig om ett läkemedelsföretag som sponsrat vårdplatser för patienter som observerats i samband med behandling med ett specifikt neurologiskt läkemedel. Men myndigheten nämner också exempel i en rapport från Prioriteringscentrum vid Linköpings universitet samt från branschorganisationen Lifs samarbetsdatabas.
Verksamhetscheferna tycker alltså att sponsringen är ganska begränsad och att den inte verkar öka i omfattning. Men den kan anta nya skepnader. Man kan bara spekulera om på vilket sätt, men Vårdanalys tror att sponsringen följer utvecklingstrender och kan anpassa sig efter exempelvis ny teknik och ta steget in i patienternas hem. Det ställer krav på vårdgivarna att hantera olika situationer, menar Vårdanalys.
Kanske inte helt oväntat ser Vårdanalys både möjligheter och risker med sponsring i vården. Den bidrar till att hålla personalen uppdaterad om utvecklingen i olika specialiteter. Den kan också vara ett sätt att testa om nya tekniker är användbara i den egna verksamheten, eller förbättra möjligheten att ge god vård till en specifik grupp patienter.
En risk är att vissa grupper patienter, som anses speciellt attraktiva att sponsra, gynnas mer än andra. Den kan också skapa en geografiskt ojämlik vård. Detta ska dock ställas i relation till sponsringens marginella omfattning, menar Vårdanalys.
En annan risk är också att sponsringen kan leda till omedveten påverkan, som kan påverka inköp. En allvarlig risk är att sponsringen kan påverka allmänhetens förtroende för hälso- och sjukvården och den offentliga verksamheten, om det uppstår brister i opartiskhet och transparens.
Hela rapporten finns på Vårdanalys webbplats.
Läs även:
