Den första mer självstyrande insulinpumpen (så kallad hybrid closed loop) blev godkänd för användning i Europa i juni år. Pumpen doserar insulin automatiskt efter ett inställt målvärde för blodglukosnivån. Detta till skillnad från det nu använda pumpsystemet, SAP (sensor augmented pump), där pumpen kombineras med kontinuerlig glukosmätning och patienten själv reglerar blodsockernivån. Tanken är att den självstyrande pumpen ska hålla blodsockret mer jämnt och på önskad nivå. Patienten behöver dock ge måltidsdoser av insulin.
NT-rådets rekommendation till landstingen är att den självstyrande pumpen kan användas till patienter med typ 1-diabetes som tidigare använt SAP när denna behöver bytas ut eller patienter med återkommande hyper- eller hypoglykemier som enligt Socialstyrelsens riktlinjer är aktuella för SAP. I rekommendationen ingår också att följa upp användningen av självstyrande insulinpump i Nationella diabetesregistret.
Rekommendationen bygger på ett kunskapsunderlag från Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, och Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård.
NT-rådet skriver i sitt yttrande till landstingen att effekten av åtgärden är svårbedömd men antas vara liten i förhållande till användandet av SAP. Tillförlitligheten i den vetenskapliga dokumentationen är låg och i den hälsoekonomiska värderingen måttlig/låg. NT-rådet stöder sig dock på TLV och gör bedömningen att byte från SAP till en självstyrande pump, när behov av detta uppstår, är kostnadseffektiv. Den nya pumpen kostar, enligt TLV 1 000 kronor mer per patient och år än den mindre avancerade pumpen.
NT-rådet refererar också till TLV:s bedömning om att det finns en nytta med den nya pumpen genom minskad oro för hypoglykemier och ökad flexibilitet och bekvämlighet.
Vad gäller den kliniska dokumentationen påpekar NT-rådet att det, enligt TLV, råder osäkerheter kring i vilken utsträckning ökad tid med normoglykemi i sig leder till färre långtidskomplikationer samt huruvida antalet hypoglykemier minskar med den nya pumpen (eftersom mycket få personer med SAP får allvarliga hypoglykemier). Osäkerhet finns även kring den HbA1c-sänkning som företaget antar att pumpen ger, dels för att den kliniska studien baseras på en population som inte är representativ för Sverige, dels för att det är oklart i vilken utsträckning HbA1c-sänkningen kommer av pumpanvändningen respektive andra faktorer.
Läs mer:
TLV: Kostnadseffektivt att byta till mer självstyrande insulinpump