För två år sedan inleddes ett pilotprojekt med enzymrening av läkemedelsrester via toalettblocket pCure vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Försöket var för litet för att utvärderas statistiskt. 

Tidigare i år gjordes därför en uppföljande och större studie som pågick under 16 veckor. Totalt togs omkring 100 vattenprov från 261 toaletter som var kopplade till samma avloppsstam. Hälften av proven med enzymblocket installerat och hälften utan. Fördelningen av veckorna med eller utan blocket installerat randomiserades.

Vattenproven analyserades för 102 läkemedelssubstanser. I proven hittades 51 substanser, vilka utgjorde underlag för de statistiska analyserna.

– Våra huvudsakliga statistiska analyser visade ingen signifikant reningseffekt av pCure. Detta gör att vi kan utesluta en biologiskt meningsfull effekt av toalettblocken i vår studie. På grund av stora variationer i halter av läkemedel och enstaka trender i vidare statistiska analyser kan vi dock inte utesluta viss reningseffekt. Vi kan dock med god säkerhet säga att en eventuell rening är mycket begränsad och inte motiverar inköp och installation av blocken, säger Josef Järhult, docent, infektionsläkare och den som lett studien, i ett pressmeddelande.

Mot bakgrund av resultaten ska Akademiska sjukhuset nu gå vidare och utvärdera en annan teknik för läkemedelsrening. Enligt sjukhuset ska en anläggning i pilotskala med ozonrening installeras under december.

Men studien om enzymrening ifrågasätts av Martin Ryen, vd för Pharem Biotech som är företaget bakom det aktuella toalettblocket. I en kommentar i tidningen Läkemedelsvärlden skriver han bland annat:

»Studien har valt att endast undersöka den initiala perioden av produktens livslängd, en fas där skyddsfilmer och uppluckringseffekter ger ett kraftigt minskat resultat. Det är allvarligt nog. Men ännu mer bekymmersamt är att pCure aldrig hävdat effekt på alla de 102 läkemedelssubstanser som undersökts. Tvärtom är produkten specifikt utvecklad för att ta hand om de allvarligaste läkemedelsrester som följer med ut i miljön genom avloppsvattnet. Här har den nationella läkemedelsstrategin listat 21 ämnen som vi fokuserar utveckling på.«

Martin Ryen skriver också att man befinner sig i slutfasen av en verifieringsprocess och att man när den är klar räknar med att kunna visa dokumenterad effekt i olika hög utsträckning mot cirka 15 miljöfarliga substanser. Martin Ryen menar att det är »en självklarhet« att studien bör göras om och att den vetenskapliga artikeln dras tillbaka.

Forskarna bakom studien, Josef Järhult, specialistläkare och docent i infektionssjukdomar och Sofia Svebrant, miljösamordnare, båda Akademiska sjukhuset, svarar i sin tur i ett eget inlägg i Läkemedelsvärlden, där de bemöter Martin Ryen på olika punkter. Forskarna skriver också avslutningsvis:

» … pCure är en fantastisk idé och en produkt som skulle kunna betyda otroligt mycket för miljön i form av minskade läkemedelsrester – om den fungerar i praktiken. Det är också ett av skälen till att vi investerat tid, energi och pengar i att genomföra en oberoende testning av pCure. Just oberoendet är också skälet till att vi inte låtit Pharem Biotech ha inflytande över studiens utförande, trots upprepade påstötningar.«

Den vetenskapliga artikeln om studien är publicerad i tidskriften Infection Ecology & Epidemiology.

Läs också:

Avloppsvatten ska renas med hjälp av enzymer

Akademiska sjukhuset vill rena sitt avloppsvatten från antibiotika