Läkartidningen har tidigare berättat att Karolinska universitetssjukhusets styrelse tagit initiativ till en utvärdering av den nya verksamhetsmodellen med patientflöden och en tematisk organisation som bygger på värdebaserad vård.

Nu är utvärderingen, som genomförts av styrelsens vårdutskott, klar. Enligt sjukhuset visar utvärderingen att det finns stora behov av att tydliggöra roller och ansvar samt att skapa en tydlighet vad gäller delegation.

Därför har styrelsen nu gett Annika Tibell, tf sjukhusdirektör, i uppdrag att bland annat vidta åtgärder för att förtydliga just ansvar och delegation på olika beslutsnivåer. 

Hon har också fått i uppdrag att genomföra en översyn av organisationen kring patientflöden, medicinska specialiteter och jourlinjer.

Styrelsen ser också bättre information till chefer i första linjen som en avgörande fråga. Därför vill man ha en återkommande rapportering om hur arbetet med att förbättra informationen till dessa chefer fortlöper.

– Vårdutskottet har tagit del av en mängd dokument och träffat ett antal fokusgrupper och enskilda medarbetare. Den nya verksamhetsmodellen är ett nytt sätt att organisera arbetet och etablera nya arbetssätt. Det är naturligt att man efter ett tag behöver justera vissa saker och ändra på en del, säger Karolinskas styrelseordförande Håkan Sörman i ett pressmeddelande.

Utvärderingen bygger bland annat på samtal med samtliga temachefer, chefer i första linjen och med läkare och sjuksköterskor med stor erfarenhet av verksamhetsmodellen. Man har dessutom använt sig av den senaste medarbetarundersökningen samt tagit in synpunkter från medarbetare som spontant hört av sig till styrelsen.

I rapporten framkommer bland annat att det finns en utbredd uppfattning bland medarbetare att fragmentisering och stuprörstänkande har ökat. Dessutom upplever man att trenden är att beslut fattas högre upp i organisationen i stället för närmare patienterna.

Med den nya organisationen har det också uppstått åtskilliga oklarheter kring ansvar och beslutsfattande.

I utvärderingen konstateras dock att vissa grundtankar i den nya modellen accepteras av de flesta man pratat med. Det gäller exempelvis ambitionerna att skapa välfungerande patientflöden och mätning av patientutfall.

Vad gäller effekterna på vårdens innehåll framkommer bland annat att det finns svårigheter att placera multisjuka patienter i rätt patientflöde, vilket enligt utvärderingen kan innebär oklara ansvarsförhållanden och sämre vårdkvalitet.

Den nya verksamhetsmodellen har varit ifrågasatt från läkarhåll, och sjukhusets lokala läkarföreningen har uttryckt kritik mot att man övergett den klassiska klinikstrukturen.

Men enligt Håkan Sörman är en återgång till en traditionell verksamhetsmodell inte aktuell.

– Vi tror inte att man kan gå tillbaka till den klassiska klinikorganisationen, nej. Det skulle inte vara ansvarsfullt. De flesta ställer ändå upp på grundtanken om patient­flöden, säger Håkan Sörman till Dagens Medicin. 

– Det är ingen ny fråga i vården med stuprör kring patienterna. Nu ser vi att vi inte har löst det med den här modellen heller, fortsätter han.

Läs också:

Nya styrelsen ska utvärdera Karolinskas verksamhetsmodell

S: Återinför klinikerna på Karolinska

Yvonne Dellmark: »Se över hela Karolinskas uppdrag«

Här är uppdragen som Karolinska universitetssjukhusets styrelse gett till tf sjukhusdirektör Annika Tibell:

Uppdrag 1
Att vidta åtgärder för att förtydliga ansvar och delegation på olika beslutsnivåer. Uppdraget inkluderar också en bedömning gentemot statlig reglering och efterlevnad av Socialstyrelsens ledningssystem.

Uppdrag 2
Av såväl verksamhetsmässiga som ekonomiska skäl, göra en fortsatt översyn av organisationen kring patientflöden och medicinska specialiteter. Dessutom ska en översyn av jourlinjerna göras. Vid översynen ska särskilt beaktas möjligheterna att minska uppdelningen av medicinska specialiteter på olika teman/patentområden.

Uppdrag 3
Styrelsen ser bättre informationsförsörjning för förstalinjechefer som en avgörande fråga för att förbättra vårdverksamheternas möjligheter att styra ekonomi, vårdproduktion och vårdkvalitet. Styrelsen önskar rapportering om hur arbetet med att förbättra informationsförsörjningen för förstalinjechefer fortskrider under första halvåret 2019.